Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Gustaf den förstes förhållande till den svenska bildningen. Hans tankar på ett återställande af Upsala universitet. Hans omsorger om skolväsendet. Erik XIV gör 1566 en början till universitetets återställande. Johan fortsätter sin broders verk. Hans förslag till konstitutioner. Universitetets strid med Johan rörande liturgin från 1576. Dess upplösning 1581. Johan inrättar Stockholmskollegiet. Dess fall och förberedelserna till Upsala universitets återställande. Svenskarnes utrikes studier 1520—1593. Några ord om den högre bildningen i landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johans förslag till universitets-konstitutioner.
65
ehuru denna förmån kanske ej var så stor som den synes, emedan
den eldsvåda, som 1572 härjade domkyrkan, nog också hemsökte de
kringliggande byggnaderna. Något tryckeri måtte ej längre hafva
funnits i Upsala, ehuru ännu i Erik XIY:s tid ett arbete angifves
såsom tryckt derstädes ’). Deremot har domkyrkan ej saknat ett
bokförråd, ehuru både detta och ärkebiskopens plundrades under
liturgiska striden -).
Der fins äfven ett utkast till konstitutioner för universitetet,
upp-gjordt i Johans namn och troligen äfven af honom till stor del
ingifvet, ty man tycker sig i det samma igenkänna hans vidtsväfvande
teologiska funderingar. Till hvilken tid af hans regering det hör,
kan ej med full säkerhet bestämmas3); det vigtigaste i detsamma
är i alla fall den anda, i hvilken här lagstiftas för universitetet, och
de former för detsamma, som här utkastas. I inledningen säger sig
’) Ärkeb. Laurent» herdabref af d. 14 Febr. 1564 är tryckt i Upsala (se Troils
Handl. etc. III, s. 173). Ännu 1540, 1541 är samme G. Richolf, som 1525 utgaf
katolska kyrkans sista arbeten (se ofvan s. 48), boktryckare i Upsala (se Warmholtz,
Bibi. Sv. Got. IV. s. 120 och 132). När i en ordinans af d. 26 Nov. 1572 från
Stäkeborg om Upsalastiftets kyrkors och presters inkomster Johan anslår Lohärads
församling åt »typograplius» (Aluander, Hist. art. typogr.), så syftar det väl på
Stoekholmsboktryckcriet.
5) Angermauuus säger i företalet till Lanr. Petri Nericii »refutatio erroris
Herbesti», som han lät trycka i Hamburg 1588, Præcipuas bibliothecas...
diri-piebant, . . . Cathedraleni Upsalensem bibliotlieccim Hcrbestus Luthcri scriptis
cvacuavit, Stoclcholmensem totain opera Fechtenii in suarn poleslatem redegit
Closterlassius... Defuncti archiepiscopi privalam librariam Fcchtenins bis
perlu-stravil.. . præslantissimis lucubrationibus et nonmdlis aliis libris nudavit. Messenius
(Scond. 111. VII, 33) har tydligen öst härur.
*) Jag har tryckt det i Bihanget n. 7, s. 11—17. Uttrycket Academiam. ..
Upsalie ante annos a/ihinc ccntum fere.. . constitutam tyckes häntyda på tiden
kring 1577, hvarför Anjou antnger, att Johan möjligen haft för afsigt att fira
hundra-årsdagen af universitetets första stiftelse med en utvidgning af detsamma. Klart är
dock att handlingen i så fall ligger före den tid, då liturgiska striden gjorde honom
till universitetets ovän. Möjligen, ehuru mindre troligt, skulle den höra till en
senare tid; om det är sant hvad Messenius berättar (Scond. 111. VII, s. 77) skulle
Johan 1586 haft för afsigt att nedlägga kronan till Sigismunds förmån, slå sig
ned i Upsala och der samla kring sig till universitetet de lärdaste män och sjelf
blifva deras högste styresman; Johan var en underlig herre och kan hafva hyst
dylika tankar, om också deras förverkligande var orimligt; i så fall kan han i ett
dylikt ögonblick hafva utkastat konstitutionsförslaget. — Svårligen deremot kan det
föras till de sista månaderna af hans lif, dä han, efter hvad jag nedan skall
berätta, vidtog åtgärder för universitetets återställande i Upsala. Förgäfves har jag,
genom jämförelse af papper och handstil med öfriga handlingar från Johans regering,
sökt gissa mig till tiden. Hvad som mest talar för, att handlingen är äldre än
liturgiska striden, är, att Johans idéer i den vägen här blott framskymta, under det
att i annat fall de nog skulle tydligare inskärpts.
Ups. Univ. Sist. I. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
