Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Gustaf den förstes förhållande till den svenska bildningen. Hans tankar på ett återställande af Upsala universitet. Hans omsorger om skolväsendet. Erik XIV gör 1566 en början till universitetets återställande. Johan fortsätter sin broders verk. Hans förslag till konstitutioner. Universitetets strid med Johan rörande liturgin från 1576. Dess upplösning 1581. Johan inrättar Stockholmskollegiet. Dess fall och förberedelserna till Upsala universitets återställande. Svenskarnes utrikes studier 1520—1593. Några ord om den högre bildningen i landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johans förslag till universitets-konstitutioner. 66
Johan hafva alltifrån sin tronbestigning haft i ögat befästande af sin
fars reformation och för detta ändamål särskildt varit betänkt på
återställande af Upsala, tor ungefär 100 år sedan grundlagda, men
nu förfallna universitet. Han afser dermed särskildt såväl att bevara
lärans renhet som äfven att afvärja den tvedrägt, som bland
utländska högskolors lärde är rådande. Men ban är ej heller blind för
kunskapens betydelse i allmänhet, ty, som han säger, välmåga,
folkrikhet, fästningar, städer och vapen äro visserligen stora prydnader
för ett rike, men der finnas andra sådana vida väsentligare for rikens
och staters egentliga styrka, såsom lagar, författning, rättsväsende
och sedlighet; af dessa omständigheter beror, att kyrkor och studier
blomstra i samma riken. Derföre återställer ban härmedelst Upsala
universitet på följande grundvalar.
Det skall bestå af fyra fakulteter, en teologisk, en juridisk, en
medicinsk och en filosofisk, hvar med egna lokaler och lärare. Den
29 September hvarje år skola professorerna bland sig utse en rektor,
som vakar öfver ordningen, sammankallar universitetets senat,
bestraffar lärares och lärjungars felsteg och fäller dom enligt
universitetets lagar; han fördelar äfven föreläsningstimmar och ämnen för
professorerna samt anordnar, hvad i öfrigt hör till god ordning vid
disputationer, föredrag och dylikt; inför honom aflägga såväl
professorer, då de tillträda sitt embete, som studenter, när de inskrifvas,
sin ed; ban och universitetets styresmän ega tukta råa och obändiga
lärjungar, bestraffa trotsiga, utom i sådana mål, som röra lifvet; de
ega döma de brottslige både till fängelse, relegation och uteslutning.
Vid rektors sida skall stå en i hvarje fakultet af dess professorer
väld decanus, som granskar till utgifning färdiga böcker, föredrar
fakultetens ärenden för rektor och hos sig förvarar fakultetens sigill
och den matrikel, i hvilken professorerna inskrifvas; ban vakar äfven
öfver att kunskaps- och sedebetyg afgifvas ärligt; inga disputationer
eller föredrag kunna utan hans godkännande ega rum.
I afseende på den offentliga verksamheten erinras lärarne först
att undvika småaktiga eller opassande saker, att hvarken i förtäckta
ord ej heber öppet antasta hvarandra vid disputationer och föredrag
och att troget och riktigt undervisa den lära, hvars utbredning blifvit
dem anförtrodd, hvars grundvalar äro lagda i den heliga skrift, i
Apostoliska, Nicæanska, Athanasianska och Ambrosianska
trosbekännelsen samt Augsburgiska bekännelsen af 1530. Teologerna skola
undvika olika, invecklade, tvetydiga eller nya uttryckssätt, som afvika
från skriften och rättrogne mäns på erkänd auktoritet hvilande
vittnesbörd; ty sådant fördunklar troslärorna, upphäfver endrägten i tron,
öppnar dörren for villfarelser, söndrar sinnena, drager studierna af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
