- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Första delen. 1477-1654 /
68

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Gustaf den förstes förhållande till den svenska bildningen. Hans tankar på ett återställande af Upsala universitet. Hans omsorger om skolväsendet. Erik XIV gör 1566 en början till universitetets återställande. Johan fortsätter sin broders verk. Hans förslag till konstitutioner. Universitetets strid med Johan rörande liturgin från 1576. Dess upplösning 1581. Johan inrättar Stockholmskollegiet. Dess fall och förberedelserna till Upsala universitets återställande. Svenskarnes utrikes studier 1520—1593. Några ord om den högre bildningen i landet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

68

Förföljelsen mot professorerna 1577,

trädde den häftige och oböjlige Petrus Jonæ; Olaus Luth och
Gado-lenus höllo sig mera i bakgrunden; den fjerde af dem Petrus
Bene-dicti hade redan mottagit Söderköpings pastorat och underskref
sedermera liturgin’). Ärkebiskopen framkallade striden genom att på
juldagen 1576 hålla latinsk messa efter nya liturgin. Petrus Jonæ
svarade följande dagen med en predikan om förföljelse mot fromma
lärare, och domprosten Olof valde fjerdedag jul till ämne:
barnamordet i Bethlehem och tyranners grymhet Andemeningen härmed
var tydlig, om också icke några bestämda hänsyftningar gjordes. Den
förbittrade ärkebiskopen kallade de begge männen för sig samma dag
och förbjöd dem prestembetets utöfning. Och konungen, som såg sin
älsklingstanke angripen, skyndade att gripa in i saken. Den (i Januari
kallades ej blott Petrus Jonæ utan äfven Olaus Luth, emedan ban
tyckts ogilla ärkebiskopens våldsamma förfarande, till hufvudstaden2),
dit de anlände den U3) och genast uppkallades till konungen på slottet.
Den 11 hölls en disputation med dem om den heliga skrifts auktoritet,
i hvilken den förra året hitkomne hemlige jesuiten, Laurentius Nicolai
från Norge, vanligen känd under namnet Klosterlasse, var deras
förnämste motståndare; d. 13 fortsattes striden och vände sig då om
liturgin. Följande dagen tog den en än allvarsammare form genom
att föras under grefve Per Brahes ledning och i hans hus i närvaro
af konungens sekreterare och en mängd lärda män. Professorerna
gåfvo dock ej vika, utan begärde åtta dagars anstånd, för att få
skriftligen uppsätta sina tankai-, och d. 22 Januari atlemnade de
en skrift, i hvilken de ogillade liturgin"). Förgäfves gjorde man
förnyade försök att öfvertala dem5). l)e förblefvo orubblige, och enda

’) D. 16 Febr. 1577 underskrifva ban liturgin såsom pastor Sudercopensis
(Bexell m. fi. Bidrag s. 12). 1580 blir ban biskop i Vesterås, 1589 i Linköping
(Anjou anf. st. III, 188 ocli 224). 1594 gjorde Sigismund ett fåfängt försök att få
honom till ärkebiskop i stället för Angermannus. Ilan dog 1606 vid 75 tirs ålder.

J) Gadolenus nämnes ej nu, men att ban stod på deras sida, synes af hans
uppträdande senare om hösten.

3) Anjou III, s. 114 säger d. 10. Men en samtidigt skrifven berättelse om
liturgiska striden (Ups. Bibi. Nordins saml. »Ecclesiastica Svec. Vol. III, 4:o 1523—
1592»), har d. 9. Baazius, som följer denna i öfrigt, har i sitt Inventarium s. 404
troligen skrifvit fel, och Anjou har väl följt honom.

4) Det är förmodligen den handskrift i Linköpings bibliotek, som kallas: »Petri
Jonæ et Olai Jonæ Lect. in Collegio Upsal. ad regcm Johaunem insinuutæ literæ
contra Liturgiam» (Linköp. Bibl:s Handl. II, s. 24). Messenius (Scoud. III. VII. 46)
har tydligen sett den; af hans citat synes, att professorerna ödmjukt bönfnllit att
återinsättas i sina embeten ocli få ånyo begynna med den akademiska ungdomens
undervisning. Besynnerligt är, att M. anför Gadolenus som deltagare häri; det kan
dock vara hans egen uppfinning.

®) XVII [a. XXVI] die, qui fnit dies Sabbathi omnea concionatorcs
Stoclc-holmensea el profesaores Upsalenses ad colloquium vocati sunt. XXVIII die

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/1/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free