Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Gustaf den förstes förhållande till den svenska bildningen. Hans tankar på ett återställande af Upsala universitet. Hans omsorger om skolväsendet. Erik XIV gör 1566 en början till universitetets återställande. Johan fortsätter sin broders verk. Hans förslag till konstitutioner. Universitetets strid med Johan rörande liturgin från 1576. Dess upplösning 1581. Johan inrättar Stockholmskollegiet. Dess fall och förberedelserna till Upsala universitets återställande. Svenskarnes utrikes studier 1520—1593. Några ord om den högre bildningen i landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69 Förföljelsen mot professorerna 1577,
utvägen att förhindra deras inflytelse på det snart sammanträdande
presterskapet blef att d. 10 Februari förvisa dem till Svartsjö ’).
Konungen stod nemligen fast i sitt beslut att med godo eller
ondo drifva liturgin igenom. Han hade först genom utskickade
bearbetat stämningen i landsorterna och derpå sammankallat ständerna
till d. 8 Februari till Stockholm. Ej heller rönte ban någon större
svårighet hos dem, utan liturgin blef på hans framställning antagen
af herredagen d. 11 Februari. Ej fullt så lätt gick det på det
derefter öppnade kyrkomötet, men konungens vilja segrade slutligen, och
d. 10 Februari gaf äfven det sitt bifall; beslutet fick alla biskoparnes
och 96 presters underskrifter. Men hade konungen trott sig härmed
vara herre öfver motståndet, så bedrog ban sig. När professorerna
fördes tillbaka från Svartsjö, vägrade såväl de, som de jämte dem
fänglade Stockbohnspresterna oaktadt alla konungens och
ärkebiskopens bemödanden att skrifva under. Härpå följde dock ej för
ögonblicket någon vidare förföljelse, utan de begge professorerna fingo
återvända till Upsala och der återtaga sina föreläsningar från och
med d. 26 Mars -). Petrus Jonæ (och förmodligen äfven Olaus Luth)
måste dock d. 28 Mars afgifva en skriftlig försäkran att erkänna
ärkebiskopen såsom sin förman och icke afstyrka någon som ville
antaga liturgin 3). Först fyra månader senare höra vi ånyo af dem,
i det Olaus Luth på prestmötet i Upsala i Juli månad 1577 af
ärkebiskopen utvisades ur församlingen, derföre att ban vågade hofsamt
och vördnadsfullt bedja honom förfara mildare än som skett, i det
presterna förelades valet mellan afsättning eller antagande af liturgin.
Snart skulle de äfven ådraga sig konungens vrede. Denne infann sig
i Upsala för att öfvervara nedläggningen af S:t Eriks ben i ett
ny-förfärdigadt silfverskrin, och vid detta tillfälle höll Klosterlasse d. 1
November i domkyrkan en för protestantiska öron anstötlig predikan
om helgonens åkallan och fleras förböner. Det var kanske en med
flit utlagd snara, och konungen synes hafva velat rent af drifva sina
motståndare in i den, ty ban ålade straxt derefter de tre
professorerna P. Jonæ, O. Luth och Henricus Gadolenus4) att jemte stadens
kyrkoherde uppsätta sina betänkligheter vid denna predikan. De
iterum Petrus comes cum illis eoUoquitur in aidibus domini Erie i Sparre (den
nyss anförda berättelsen).
’) Dagen angifves i samma berättelse.
2) De Upsaliensi/ius visum est, ut. subirent operas scholasticas postridie
an-nunciationis Marien (samma berättelse). Hvar Anjou (III. 120) fått sin uppgift,
att. «de synas till en början hafva förbjudits att föreläsa», vet jag ej.
3) Baazius Inveut. s. 393.
4) Det är Messenius, som i Scond. 111. VII, s. 51 anför namnen och dagen för
skriftens öfverlemnande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
