Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Gustaf den förstes förhållande till den svenska bildningen. Hans tankar på ett återställande af Upsala universitet. Hans omsorger om skolväsendet. Erik XIV gör 1566 en början till universitetets återställande. Johan fortsätter sin broders verk. Hans förslag till konstitutioner. Universitetets strid med Johan rörande liturgin från 1576. Dess upplösning 1581. Johan inrättar Stockholmskollegiet. Dess fall och förberedelserna till Upsala universitets återställande. Svenskarnes utrikes studier 1520—1593. Några ord om den högre bildningen i landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
Universitetets förfall efter 1577.
fullgjorde uppdraget och aflemnade d. 26 November sin skrift, som
så uppväckte konungens vrede, att han beskyllde dem för dumhet och
okunnighet, lät förbjuda dem all embetsutöfning, beröfva dem deras
inkomster och sätta dem i arrest på sina rum ’). Det är möjligt, att
detta vredesutbrott skärpts genom någon på samma gång af de lem
ofvannämde männen framlagd ny vederläggning af liturgin’-). Med
harm i hjertat återvände konungen till Stockholm, ban rufvade redan
på tanken att upplösa universitetet.
Detta, som redan i Januari 1577 beröfvats sina lärare och först
i Mars fick återse dem, råkade nu i fullkomligt lägervall genom
professorernas förnyade fängslande. Hertig Karl som tör tillfället
vistades i utlandet, men noga följde med händelserna hemma, skref till
biskopen i Strengnäs, att eftersom ban förstått, att universitetet i
Upsala icke längre skall blifva vid magt hållet, och de studenter, som
ban der underhållit, icke kunna der härefter blifva sig till någon
förbättring, skola studenterna hemkallas och fördelas på skolorna
i furstendömet, skolmästarne till hjelp, intill dess ban kunde
bereda dem tillfälle att utrikes fortsätta sina afbrutna studier3).
Professorerna blefvo väl efter en ticl frigifna igen, ty 1570, då påfliga
legaten Possevinus besökte Upsala och der uppehöll sig några veckor,
mötte ban i sina omvändelseförsök motstånd af de dervarande
professorerna4), men undervisningen måste hafva legat nere under så
bedröf-liga förhållanden. Och vi hafva sett, att professorernas löner blifvit
högst betydligt nedsatta, förmodligen som straff för deras frimodighet.
Följande året tyckes Gadolenus hafva lemnat Upsala och mottagit
Fogdö pastorat i Strengnäs stift, der hans svärfar var biskop5). Für-
’) Messenius anf. st. säger blott eos liberal tradit custodiæ. Anjou III, s. 125,
126 omtalar de öfriga straffen, doek utan att de källor, han der anför, innehålla
något derom.
’) Enligt Warmholtz, Bibi. Svio Got. IV, n. 1788, skall nemligen i
Bàlatnb-ska Bild. finnas: Petri et Olai Jonæ, Henrici Nicolai, Joach. Olai, 01. Andreæ
imptugnatio novcc Uturgiæ (scriptum hoc confectum enchibitumque regi Johanni III
d. ’26 Sept. 1511) MS, in qvarto. Då man ej af andra källor vet af något sådant
angrepp i Sept. oeh följderna väl skulle visat sig i någon förföljelse, tror jag, vid
betraktande af namnen oeh dagen, att liär bör läsas November för September.
3) Bref af d. 12 Dee. 1577 från Auricli i Ostfrieslund (Hertig Karls registratur).
«) Anjou III, 161.
’) Anjou III, 126 låter flyttningen ske något efter förföljelsen i Nov. 1577.
Men Thun (Vita E. Palmsköldii, s. 20) tyckes hafva sett ett bref af Gadolenus från
1580, der ban kallar sig professor Upsalensis, ocli af de löneanslag, jag ofvan (s. 64
not. 1) anfört synes, att ban var i[var ännu 1580. 1582 förordnades han att sköta
stiftet under sin svärfars sjuklighet. När denne dog 1586 oeh Petrus Jonæ valdes,
har Gadolenus lätt Bälinge pastorat i Södermanland, derhän 1587 är pastor (Baazius
Inventar. s. 473); 1592 är ban domprost i Strengnäs och utsågs 1593 till biskop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
