Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Gustaf den förstes förhållande till den svenska bildningen. Hans tankar på ett återställande af Upsala universitet. Hans omsorger om skolväsendet. Erik XIV gör 1566 en början till universitetets återställande. Johan fortsätter sin broders verk. Hans förslag till konstitutioner. Universitetets strid med Johan rörande liturgin från 1576. Dess upplösning 1581. Johan inrättar Stockholmskollegiet. Dess fall och förberedelserna till Upsala universitets återställande. Svenskarnes utrikes studier 1520—1593. Några ord om den högre bildningen i landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Universitetets upplösning 1581.
71
modligen var det i hans ställe, som Lælius år 1580 blef professor.
Han förblef det ej länge, ty universitetets fall stod för dörren. Samma
år bortrycktes nemligen Olaus Luth i den pest, som härjade i Upsala
och öfverallt i Upland bela sommaren 1580, och samtidigt stängdes
universitetet, hvilket var en nödvändighet for pestsmittans skull1), men
säkerligen ej var Johan ovälkommet i hans planer på upprättande
af en högskola i Stockholm. På rådsmötet i Vadstena d. 19 Febr.
1580 väckte rådet fråga om Upsala universitets återupprättande2),
men hvad Johan svarat, är obekant. Lælius flyttades emellertid till
Stockholm, och den ende återstående Upsalaprofessorn, Petrus Jonæ,
flyttade ut till Funbo, men kallades 1581 till Stockholm och kastades
i fängelse, hvarur lian dock räddade sig genom flykten samma år.
Han fann som alla förföljde en fristad i hertigdömet och blef 1586
i trots af Johans förbittring väld till biskop i Strengnäs. Han fick
inom några år se Upsala universitet uppstå igen, bättre utrustadt än
förr; hedern var till ej ringa del den mans, som genom sitt orubbliga
mod gjort dess namn kärt för svenska kyrkan och folket.
Huru lifligt det protestantiska presterskapet följde striden och huru
högt de uppburo, kanske just derför öfverdrefvo, dessa
universitetslärares verksamhet, synes af ett grafqväde från 1 fi03, så målande för
tidens känslor, men äfven tor dess art, att jag anser mig böra här
införa ett utdrag derur. Det skrefs af en Laurentius Laurentii
Helsingus öfver den 1603 aflidne prosten i Bälinge (Södermanland)
David Ratt3).
Så liafwer hun sig till Upsala stad
Begifwet oeli utaf hiertat glad
Förnimma den lagenhet tå war pä lärde,
Hwad dråpelige män fürfarne ocli lärde
Som tlier woro förordnade tå
Academien att förestå.
The lärdaste nian wille höra eller se,
Som synnerlig woro desse tre,
Mäster Päder Jonä en höglärd man,
Ingen annat om honom säja kan.
Mäster Oluf som kallades Luth
Mwilkens berömmelse wida gick uth,
Och många undrade på hans lärdom
Han war thesslikes gudfruktig och from.
Helsingar woro dessa båda
Som Gud lindé gifwit slika nåde.
Mäster Hindrich Gadolänus war ock tlier
Som sedan war kyrkioherde här.
* . *
i Skara, ehuru lian aldrig tillträdde platsen, utan afled före den gamle biskop Jakob,
som åt honom skulle afstått sin plats.
’) Jacobi Gislonis år 1592 trygkta Chronologia. Petrus Kenicius. den
blifvande ärkebiskopen, var ilå i Upsala sedan 1575, men måste för samma orsakers
skull afbryta sina studier och resa till Umeå (J. Kudbeckii likpredikan öfver
Kenicius 1636).
2) Se Rådslaget i Vadstena d. 19 Febr. 1580 (Riksarkivet).
3) Tryckt i Brings Handl. etc. III, s. 288 ff. En fullständig handskrift finnes
i Kungl. Bibht »Biografier öfver Enskilde».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
