Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Gustaf den förstes förhållande till den svenska bildningen. Hans tankar på ett återställande af Upsala universitet. Hans omsorger om skolväsendet. Erik XIV gör 1566 en början till universitetets återställande. Johan fortsätter sin broders verk. Hans förslag till konstitutioner. Universitetets strid med Johan rörande liturgin från 1576. Dess upplösning 1581. Johan inrättar Stockholmskollegiet. Dess fall och förberedelserna till Upsala universitets återställande. Svenskarnes utrikes studier 1520—1593. Några ord om den högre bildningen i landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utrikes studier intill 1593.
77
emellan d. 17 November, men hertig Karl, som både insåg vigten af
en protestantisk högskola och ej kunde vara obenägen att belöna
dem, som lidit för sitt motstånd emot liturgin, var ej sen att gifva
kraft åt dessa broderns löften. Han och rådet försäkrade dem om
universitetets återupprättande, ehuru frågan synes afsigtligt blifvit
uppskjuten till det stora kyrkomöte i Upsala, som nu förbereddesv).
Tills vidare anvisade ban de fyra professorerna (Lælii namn
förekommer icke)2) en summa af 100 daler hvar3), och dessa begåfvo
sig derpå af till Upsala i afvaktan på läroverkets återställande; efter
deras afresa förföll Stockholms-kollegiet4).
Det återstår att nämna några ord om svenskarnes besök vid
främmande högskolor under tidehvarfvet före 1593. Jag har redan
omtalat, huru Gustaf I understödde personer, som studerade utrikes;
det var en nödvändighet i hans ställning, ej blott för att kyrkan och
skolan så skulle kunna förses ined skickliga lärare, utan äfven för
att de nya behofven, som framträdde under formen af konungens och
rikets tjenst, skulle kunna fyllas. Samma nödvändighet qvarstod
under sönernas tid, och besöken i främmande länder förekomma lika
ymnigt; det är derför ock troligt, ehuru jag ej med bestämdhet kan
säga det, att äfven dessa konungar varit angelägna att komma de
studerande till hjelp. Hertig Karl bar behjertat behofvet; på
kyrkomötet i Örebro i Maj 1586 genomdref ban, att af hertigdömets tionde,
så förlänt som oförlänt, skulle en tunna tagas af hvar pundläst till
deras hjelp, som studerade vid högskolor utom riket; och gällde detta
ej blott Strengnäs stift utan äfven Vermland, Vadsbo och Valla
härad i Vestergötlands).
Man skulle vänta att finna det största antalet vid Wittenberg,
reformationens medelpunkt, Luthers och Melanchtons verkningskrets.
eget bref frun Upsala något före d. 15 Januari 1593 (Bihanget s. 17) ser det ut,
som de först efter af hertigen och rådet gifna löften begifvit sig till Upsala.
’) Se Bihanget s. 17.
5) I ilen disputation deremot, som Retrus Fetrejus utgaf i Marburg 1592, kallas
ännu Lælius, jemte lCenicius, Nicolaus Olai och Jacobus Eriei, för professor samt
Ericus Jacobi för rector (Dahlin, Bidrag till Matli. vet. Hist. i Sverige s. 30).
3) Den 30 Dec. 1592, Hertig Karls Kegistr. Betalningen skulle utgå i
småmynt och runda markstycken. Understödet kunde så mycket bättre behöfvas, som
de troligen i fulla 3 år varit utan lön. Intet anslag till professorerna förekommer
i 1589—91 års förläningsregister; och i det af 1592, der de uppföras med 3’/, lester
hvar, står antecknadt, att de icke bekommit något underhåll för 1591 oeh 1592.
4) I några historiska anteckningar af en Nicolaus Andreæ prest i Bringetofta
(i Ups. Bibi. i en handskrift af Olai Petri Krönika in 4:to) säges vid 1592: samma
åår ole,ff Academia Stock holmens is förstördt och alle lcrdc men och professoren
afsatte och förachtade, stulti et aarni in locum eorum electi.
*) Stiernman: liiksdagars och Mötens beslut I, s. 362. 363.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
