Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Gustaf den förstes förhållande till den svenska bildningen. Hans tankar på ett återställande af Upsala universitet. Hans omsorger om skolväsendet. Erik XIV gör 1566 en början till universitetets återställande. Johan fortsätter sin broders verk. Hans förslag till konstitutioner. Universitetets strid med Johan rörande liturgin från 1576. Dess upplösning 1581. Johan inrättar Stockholmskollegiet. Dess fall och förberedelserna till Upsala universitets återställande. Svenskarnes utrikes studier 1520—1593. Några ord om den högre bildningen i landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
Utrikes studier intill 1593. 78
Så är dock ej förhållandet, ty Wittenberg företer blott 148 inskrifna
landsmän under åren 1515—1593, medan ej mindre iin 175 stycken
läto sig inskrifva i Rostock. Men detta har sin naturliga förklaring
dels i Rostocks läge, som gjorde ett besök vid denna lätt tillgängliga
östersjöstad billigare för våra fattiga landsmän, dels deri att under
århundradets senare hälft verkade här den lärde David Chytræus1),
som stod i liiiig förbindelse med Sverige, särskildt med dem som
upp-rätthöllo den lutherska reformationen mot liturgin. Huruvida
antalet promoverade svenska magistrar varit större på det ena eller
andra stället, kan ej afgöras af brist på upplysningar, men det är
anmärkningsvärdt, att i Wittenberg minst 30 svenskar tagit graden
blott under perioden 1517—15612). Bland Luthers och Melanchtons
lärjungar finna vi de förnämsta af de män, som i »grepo i den
svenska kyrkans ombildning, såsom reformatorerna och bröderna Olaus
och Laurentius Petri3), Mikael Agricola och Paulus Juusten, begge
biskopar i Aho och högt förtjenta om sitt fosterland, Martinus Gestritius,
som fick betala sitt motstånd mot liturgin med förlusten af Linköpings
biskopsstol. Men v; möta äfven dem, som bistodo Johan i hans
liturgiska planer, såsom ärkebiskopen Laurentius Petri Gotus,
Vesterås-biskopen Erasmus Nicolai och Johans sekreterare Petrus Michaelis.
Äfven efter Melanchtons död 1560 studera der män af blifvande stor
betydelse, såsom Upsalaprofessorerna Olaus Jonæ Luth, Jacobus Erici,
Petrus Kenicius m. fi. och 1593 inskrifves universitetets blifvande
kansler Johan Skytte. — I Rostock möta vi, förutom en och annan äfven
af de ofvannämda, namnen Rasmus Ludvigsson (ryktbar både som
sekreterare hos Vasaregenterna och författare), Petrus Jonæ, prof. i
Upsala och sedan biskop i Linköping, hans kamrat Petrus Benedicti,
Abrahamus Ångermannus, slutligen ärkebiskop, Nicolaus Olai
Botni-ensis och Laurentius Paulinus, begge professorer i Upsala och
ärkebiskopar. — I Greifswald studerade 89 svenskar under detta tide-
") Otto Krabbe har öfver honom skrifvit en hela tidehvarfvet upplysande
monografi, tryckt i liostock 1870.
i) Se den af Vesteràsbiskopen Erasmus Nicolai (sjelf der promoverad 1560)
gjorda förteckningen, tryckt af Gjörwell i Kongl. Bibhs Tidningar 1767 s. 56.
Anjou anmärker, att listan kan ökas, ty finnar äro bevisligen förbigångna, såsom
synes af Juustens Chron. ed. Porthan s. 723.
3) Man har tvistat mycket om Laurentii utrikes vistelse och slutligen förnekat
saker, emedan hans namn ej förekommer i matrikeln, men svärsonen Abrahamus
Angermnnnus säger det sjelf i följande ord om honom: Exemplo sui præceptoris,
electi <lei organi, D. Marthini L/utheri, a quo verat th eulogiæ perceperat
funda-menta, constanter veritatem est amplexus et in patriam reversus unn cum suo fratrc,
M. Olavo Stockholmarn pastore (meæ prima pueritiæ nutritio), ... magua fiducia
agere coepit (se Refutatio erroris Herbestii, tryckt i Hamburg 1588).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
