Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Upsala möte. Universitetets återupprättande 1593. Underhandlingar med Sigismund 1593, 1594. Privilegie- och underhållsbrefven 1595. Den första lärareuppsättningen. Inre och yttre svårigheter 1596—1598. Första inagisterpromotionen 1600. Ombyten af lärarekrafterna. Ofullständighoten i den äldsta organisationen. Rubbningar i löneanslagen. Kommunitetets tillstånd. Underhandlingar med regeringen 1604 om universitetets upphjelpande. Rudbeckii och Lenæi uppträdande och verksamhet 1604. Aristotelismens och Ramismens kamp. Rudbecks konstitutioner af 1606. Universitetets svåra ställning 1605—1608, särskildt genom spänningen med Karl IX. Omsättningen bland lärarne. Messenii utnämning 1609, hans personlighet och lärareverksamhet. Sammanstötningen 1610 mellan honom och Rudbeckius. Raumauni utnämning 1610 till öfverste läsemästare. Fortfarande partiväsende. Tillståndet vid Karl IX:s död 1611
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
Laurentius Paulinus Gotus.
Universitetet fick ej länge behålla honom, ty redan två år senare
(1597) bortrycktes han al’ döden1). En ej mindre lysande gestalt
möter oss i Laurentius Paulinus Gotus, en man med rika gåfvor
och mångsidig bildning, ungdomens varine vän och det vetenskapliga
studiets nitiske försvarare ända till sin ålders senaste dagar. Redan
vid 22 års ålder hade han af sina lärare i Stockholmskollegiet varit
använd som biträde vid undervisningen, följande året (1588) begaf
han sig till Tyskland och blef efter fyra års studier i Rostock och
Helmstädt promoverad till magister på senare stället år 1592. Samma
år återvände ban till fosterlandet och deltog derpå i Upsala möte,
hvarpå han om sommaren 1593 vid 28 års ålder kallades till
professor vid universitetet, der ban första året undervisade i filosofi och
från 1594 i astronomi och öfriga matematiska vetenskaper-). Vid
universitetets första magisterpromotion d. 22 Januari år 1600 var han
promotor och befordrades samma år till poenitentiarius eller andre
teologie professor efter Jacobus Erici, hvilken professur han tillträdde
d. 23 Maj med en glänsande inträdesföreläsning om »det teologiska
studiets rätta grundläggning»3). Sex år senare föll ban så djupt i
Karl lX:s onåd, att han måste draga sig ifrån universitetet och
innesluta sig på sitt præbeiule Näs i tvenne år. Han var då den siste
qvarvarande representanten af lärai-euppsättningen från 1593. När
konungens vrede lagt sig, kallades han 1608 till biskop i Skara, men
erhöll redan, innan ban hunnit dit afflytta, den lediga biskopsstolen
i Strengnäs i början af följande år, hvilken ban i 28 år innehade
och derunder på kyrka och skola utöfvade ett välsignelserikt
inflytande, med hvilket endast Rudbeckii verksamhet i Vesterås kan jäm-
Pcricle fulgetrassc, cum Aeschine et Uemosthcne orationis Jtorcs jactasse et cum
Tullut exsidtcisse. Af tyskarna skall lian hafva varit kallad den svenske Cicero
enligt Arrhenius Hist. Ac. Upsal. s. 146 (hvars källor jag ej hunnit undersöka).
’) Han lefver ännu d. 16 Mars 1597 (hert. Karls registr.), men är troligen
död före d. 14 Aug., efter lians namn saknas under riksdagsbeslutet i Stockholm;
han dog i hufvudstaden enligt d#n gamla professorslängden (som Lenæus kring
16.10 påbegynt i den s. k. (iamla Konstitutionsboken i Konsistorii arkiv).
*) Se ofvan s. 83 not. 2 och s. 85 not. 2. Jag har ej, af skäl, som der synas,
vågat bestämdt säga, att han 1593 innehade professuren i logik oeli 1594 i astronomi.
Professurerna voro ännu ej klart begränsade, såsom synes deraf att ban sjelf säger
om sig, att ban efter hemkomsten till Sverige kallades ad munus professionis
phi-losophicæ och då undervisade logik, aritmetik, geometri, stereometri och astronomi
med sådan framgång, att inom 7 år hans lärjungar kunde prydas med den filosofiska
lagern (Seholæ Ethicæ Stockli. 1616 fol. B, 4). Här säger ban ej ett ord om att
han haft två professurer, hvilket dock är säkert nf hvad jag förut anfört.
’) »Oratio de studio s. theologiæ recte inchoando... habila in illustri
aca-deniia Ubsaliensi sub initium professionis theologicæ die XXIII Maji anno supra
millesimum sexcentesimo etc., tryckt 1616 i Stockholm, in 4:o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
