Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Upsala möte. Universitetets återupprättande 1593. Underhandlingar med Sigismund 1593, 1594. Privilegie- och underhållsbrefven 1595. Den första lärareuppsättningen. Inre och yttre svårigheter 1596—1598. Första inagisterpromotionen 1600. Ombyten af lärarekrafterna. Ofullständighoten i den äldsta organisationen. Rubbningar i löneanslagen. Kommunitetets tillstånd. Underhandlingar med regeringen 1604 om universitetets upphjelpande. Rudbeckii och Lenæi uppträdande och verksamhet 1604. Aristotelismens och Ramismens kamp. Rudbecks konstitutioner af 1606. Universitetets svåra ställning 1605—1608, särskildt genom spänningen med Karl IX. Omsättningen bland lärarne. Messenii utnämning 1609, hans personlighet och lärareverksamhet. Sammanstötningen 1610 mellan honom och Rudbeckius. Raumauni utnämning 1610 till öfverste läsemästare. Fortfarande partiväsende. Tillståndet vid Karl IX:s död 1611
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
Rudbeck» intradestal.
han, efter att under sådana lärares ledning, som Hunnius, Gesuerus.
Ringius och L. Hutterus hafva studerat teologi, filosofi och språk,
promoverades till magister vid 22 års ålder. Efter en kort utflygt
till mellersta och södra Tyskland liit han inskrifva sig i Jena 1(503
och stannade der för en tid. Han hade redan gjort sig så bemärkt,
att under förenämda utflygt blef på Eliæ Hutteri anbefallning en
professur i Nürnberg honom erbjuden af stadens råd, och det samma
skedde i Wurzburg. Han afböjde dock anbuden, det senare så mycket
heldre, som vilkoret derför var öfvergång till katolicismen’). I Februari
1604 återvände han till fosterlandet, der han genast vann anställning.
Ty vid ett besök bos sina forne lärare i Upsala, Jacobus Erici och
Paulinus, blef honom, såväl af dessa, som af ärkebiskopen, det
anbudet gjordt, att ban skulle öfvertaga den lediga professuren i
matematik’-). Han samtyckte, hvarpå Karl IX:s bekräftelse snart följde.
1607 lemnade ban ånyo Upsala för att i Wittenberg drifva studier
i teologi och de klassiska språken. Vid hemkomsten om hösten 160’.’
blef ban professor i hebreiska och något mer än ett år senare i
teologi. Den våldsamma striden med Messenius förde till begges
aflägsnande från Upsala 1613. Sex ar senare hesteg Rudbeckius
Vesterås biskopsstol.
Vid 23 års ålder således och blott sex år efter sin utskrifning
i Upsala trädde ban in i de akademiske lärarnes led, i hvilket ban
snart intog första rummet. Der gick en alldeles ny snillets flägt genom
det latinska tal, med hvilket ban invigde sina föreläsningar. Det
hölls den 12 September 1604 och handlade om Vetenskapernas och
undervisningsanstalternas nytta och nödvändighet:l). En kort
redogörelse för det samma skall visa, med hvilken glödande vältalighet
ban behandlade sitt ämne, och med hvilka svårigheter universitetet
ännu kämpade.
Hans inledning går egentligen ut på att bevisa, att kunskapen
är civilisationens rot, liksom bildningen dess krona; han styrker detta
genom en hastig öfverblick af literaturens historia och citerande af
de klassiska författarnes åsigter. Förnuftet och språket äro de
gudomliga gåfvor, hvilkas användning höjer menniskan öfver djuret, ty at’
’) Rådsprotokoll für d. 22 Juli 1630 (afskrift i Gahms saml. om fürbudnu
böcker I, Ups. Bibi.).
s) Norlin s. 8 not 4 liar oriktigt föreställt sig, att det var efter Raumannus.
Af hvad jag ofvan s. 103 anfört, framgår att det måste varit efter Medolerus, under
det Raumannus, som 1600 blef teol. professor, redan 1601 lemnat Upsala.
3) Oratio de literarum et scholarum ntililiite simul ac necessitate habila in
illustri academia Upsaliensi a M. Joh. Rudbeckio Nericio an. MO 4 d. V> Sept.,
quanclo ibidem in nnmerum professorum est cooplatus... typis Consistorii
Arosi-ensis 1624 in 4:o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
