Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Upsala möte. Universitetets återupprättande 1593. Underhandlingar med Sigismund 1593, 1594. Privilegie- och underhållsbrefven 1595. Den första lärareuppsättningen. Inre och yttre svårigheter 1596—1598. Första inagisterpromotionen 1600. Ombyten af lärarekrafterna. Ofullständighoten i den äldsta organisationen. Rubbningar i löneanslagen. Kommunitetets tillstånd. Underhandlingar med regeringen 1604 om universitetets upphjelpande. Rudbeckii och Lenæi uppträdande och verksamhet 1604. Aristotelismens och Ramismens kamp. Rudbecks konstitutioner af 1606. Universitetets svåra ställning 1605—1608, särskildt genom spänningen med Karl IX. Omsättningen bland lärarne. Messenii utnämning 1609, hans personlighet och lärareverksamhet. Sammanstötningen 1610 mellan honom och Rudbeckius. Raumauni utnämning 1610 till öfverste läsemästare. Fortfarande partiväsende. Tillståndet vid Karl IX:s död 1611
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rudbeekii inträdestal.
117
naturen står hon föga öfver rletta. Och derföre synes honom sirenen
med större skäl kunna jämföras med en tonkonstnär, spindeln med
den skickligaste väfvare, än en okunnig menniska med en kunnig.
Men vigtigast af allt är, att studiet af gudomliga och menskliga ting
lyfter oss allt högre mot himmelen och riktar vår kunskap om Gud.
»Ty hvad annat är väl filosofin», säger han, »än en stråle af Guds
väsende uppenbarad i menniskans själ, af hvilken alla, som Gud och
naturen danat till stora värf, hafva begagnat sig.» Derefter tager
han vetenskaperna, en och en, samt uppvisar deras stora betydelse
och nytta, och hänförd af den tafla han upprullat, utbrister ban i
utropet: »O vetenskapliga forskning, lifvets ledstjerna, du som
uppdagar det goda och bortjagar det onda, hvad vore ej blott vi utan
menniskans lif öfver hufvud utan dig? Du har skapat städer,
förenat de spridda menniskorna i samhällen, kufvat barbariska och vilda
folk, gifvit oss bildning, lagar, seder och samhällsordning.»
Ej utan smärta öfvergår han från denna ljusa tafla till en
betraktelse af förhållandena i Sverige. Han bekämpar den falska
föreställningen, att onödig kostnad nedlägges på skola och universitet,
och frågar dervid, om man tror sig kunna köpa lärda män, när inan
vill; nej, sådana bildas endast med tiden och genom kontinuitet i
undervisningen. Och lärdomens utsigter i Sverige målas med de
skarpa orden: »Hos oss fins in’et handtverk så tarfligt, att det ej
betalar arbetet, att ej de s idkare hafva kläder och föda, men de som
söka kunskapen, de tigga sitt bröd vid andras dörr.» Och huru
eftersatt är ej universitetet i jämförelse med utlandets anstalter.
»Hvad fins väl der tor gymnasium, som ej har (5 eller 7 promoverade
magistrar anställda? Hvilka privilegier och friheter ega de ej? I
hvilket anseende står ej lärdomen? Huru aHönas den ej?... Hos oss
underhållas så få lärare, att de knapt bilda ett gymnasium, mycket
mindre ett universitet»
Efter några dristiga ord, om hvad öfverheten härutinnan
försummat-, och ett erkännande af den lärdom, som ändock framträdt,
vänder han sig med kraft mot, universitetets belackare. »De skälla
alltid, för att ej säga något värre, det vi lefva i sysslolöshet, icke
trycka någonting eller offentliggöra något. Men svaret gifver sig sjelft.
Hvar är vårt tryckeri? Annars plägar man finna ett sådant vid
universitet och gymnasier, ja äfven vid lägre skolor. Må vi befrias från
politiska och ekonomiska bekymmer, från åkerbruk, från onödiga
omsorger om föda och kläder och få tillräckliga löner, och man skall
se, att oss fattas ej förmågan att skrifva.» Han erinrar, att de måste
fara till Stockholm för att trycka. Och hvem skall så betala det?
»Kanske våra studenter, som ej ens hafva ett öre att köpa sig ett rep lör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
