Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Upsala möte. Universitetets återupprättande 1593. Underhandlingar med Sigismund 1593, 1594. Privilegie- och underhållsbrefven 1595. Den första lärareuppsättningen. Inre och yttre svårigheter 1596—1598. Första inagisterpromotionen 1600. Ombyten af lärarekrafterna. Ofullständighoten i den äldsta organisationen. Rubbningar i löneanslagen. Kommunitetets tillstånd. Underhandlingar med regeringen 1604 om universitetets upphjelpande. Rudbeckii och Lenæi uppträdande och verksamhet 1604. Aristotelismens och Ramismens kamp. Rudbecks konstitutioner af 1606. Universitetets svåra ställning 1605—1608, särskildt genom spänningen med Karl IX. Omsättningen bland lärarne. Messenii utnämning 1609, hans personlighet och lärareverksamhet. Sammanstötningen 1610 mellan honom och Rudbeckius. Raumauni utnämning 1610 till öfverste läsemästare. Fortfarande partiväsende. Tillståndet vid Karl IX:s död 1611
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
Upptrftdet i Konsistorium d. 28 Jan. 1610.
honom, om han icke såsom en medlem af akademin borde lyda under
kapitlet och om ban ej erkände rektor som sin förman. Messenius
svarade stolt, att ban såsom den förnämste ledamoten borde icke
lyda utan befalla, och att rektor väl kunde bjuda och förbjuda
studenterna, men ej honom. Häröfver blef Johannes Rudbeckius så
förbittrad, att ban bad honom förhäfva sig måttligt, »ty eget beröm
luktar illa och ehuru ban studerat hos jesuiterna, kunde likväl finnas
så god karl i akademin, som ban var, och hade väl tillförene varit
bättre än ban.» Messenius med skäl uppretad af hänsyftningen,
frågade, om de då beskyllde honom att vara en jesuit. Bröderna
Rudbeckius gåfvo härpå till svar: att om så vore, skedde det ej utan
skäl, efter ban varit jesuit, och man kunde ej sätta mera tro till
honom än andra jesuitiska skälmar, torr än ban annat bevisat. Vi
se att Messenii motståndare ej heller kunde beherrska sig.
I afseende på hans anordningar för disputationen ville ingen tro
hans påstående, att det skedde »till universitetets heder». Den
bevarades bättre, om man ej tillgrep onödiga nyheter, och det vore vida
lämpligare att vänta till Lördagen, då adeln för Svante Bjelkes
begrafning vore samlad’), än lägga an på gemene man om marknadsdagen.
Nej rätta orsaken vore, att ban blott sökte sin egen ära och hopens
bifall och hoppades få ungdomen i sin hand och så dess bättre i den
inplanta sina villfarelser. De för evangeliska universitet obekanta
ceremonier, som ban ville låna från jesuiterna, borde ban ej utan de
öfrigas samtycke söka införa. Det vore en skam för universitetet, att
en man nyss kommen från jesuiterna gjorde anspråk på att efter sitt
hufvud regera detsamma.
Ordvexlingen var härmed inne på den sak, hvarom det i djupet
var fråga, nemligen om Messenius egde rätt att göra sin vilja till lag
i allt och så spela rolen af en sjelfständig makt vid universitetet.
Här blef ban dem ej svaret skyldig. När nemligen den frågan
gjordes honom, huru ban vågade förakta konstitutionerna och den
akademiska öfverheten, gaf ban till svar, att ban ej kunde akta dess
konstitutioner eller privilegier, ty de voro sin kos och af konungen
återkallade, och mot deras invändning, att de ej voro återkallade,
utan skulle ännu tillämpas, satte ban den frågan, hvar de då funnos.
Till svar härpå framvisade man en afskrift och tillade, att konungen
tagit privilegierna icke för att upphäfva, utan för att förbättra dem,
särskildt emedan ban ej ville hafva sina gamla ovänners
rådsherrar-nes hand med derunder; men ban hade derjämte muntligen sagt, att
de gamla privilegierna skulle tillsvidare gälla. Detsamma hade kans-
4) Begrafningen hölls den 2 Februari 1610 (Peringsköld, Monumenta Ulleråker,
s. 112).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
