Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Gustaf Adolfs personlighet och betydelse. Hans första åtgärder till universitetets bästa, privilegiernas återgifvande 1612. Tvisten mellan Messenius och Rudbeckius 1612, 1613. Ransakningen härom i Stockholm i Juli 1613. Ombyten af lärarekrafter. Ifrågasatt universitetsreform 1613. Axel Oxenstjernas förslag. Kungabref af 1613 om professurer och kommunitet. Raumanni fiendskap med Lenæus. Den filosofiska fäjden mellan biskop Paulinus och professor Jonas Magni 1615, 1616. Presterskapets reformförslag vid 1617 års riksdag. Paulini betänkande. Den första teologie doktorspromotionen 1617. Magisterpromotionerna 1617 och 1619. Underhandlingar mellan konungen och presterskapet 1620 om universitetsreformen. Dess verkställande. Ytterligare förbättring genom kungabrefvet af den 7 Juli 1621. Tillsättning af de lediga professurerna. Johan Skytte blir kansler 1622; hans person och verksamhet. Skytteanska professurens instiftelse 1622. Wallii tvister med sina embetsbröder. Den ekonomiska ställningen närmast före 1624 års donation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
Axel Oxenstjernas förslag.
logerna till tre (hvaraf en utlänning med 1000 daler i lön, Johannes
Rudbeckius med 800 och Lenæus eller Leuchovius med 600); juristen
skulle ock kallas utifrån, hans anslag af 600 daler skulle förstärkas
med en hofrådslön på 400; Chesnecopherus med 600 i lön skulle
blifva medicine professor. I filosofiska fakulteten ville ban hafva åtta
professorer. Två skulle kallas från utlandet och den ene med 800 daler
i lön svara för etik, politik och historia, den andre med 600 för
grekiska och orientaliska språk. De öfrige i fysik’), matematik,
astronomi, logik, retorik och moderna språk skulle lä 500 daler hvar
Hela professorsstaten skulle kosta 8,200 daler. Dessa löneförslag voro
fierdubbelt större än de som straxt efter bestämdes genom Gustaf
Adolfs bref af Sept. 1613 2). Till stipendier skulle anslås 3,360 daler
och till öfriga utgifter 402 daler. Men dessutom skulle ett kommunitet
inrättas för ej mindre än 300 personer," till hvilket stipendiaterna
såväl som andra studenter skulle hafva tillträde. Dess utgifter skulle
bestridas, dels derigenom att en hvar som fick inträde derstädes
skulle erlägga sexton öre i veckan, hvilket för trehundra personer
gjorde på året en summa af 7,800 daler3), dels genom understöd af
konungen, som skulle anslå 300 läster4) spannmål och åtskilliga
andra lifsförnödenlieter. Universitetets anslag borde ej längre utgå af
kyrkotionde ensamt, utan hela uppbörden af vissa fögderier, vare sig
kyrkotionde eller annat, dertill anslås, och för medlens förvaltning
en räntmästare tillsättas. Universitetets privilegier borde ock öfverser
ett folioark oeli förvarns i Riksarkivet, Oxenstjernska samlingen hlanil »Concepter
till Historiska uppsatser m. in.» Jag anser det höra till sensommaren 1613 af
följande skäl. För den teologiska fakulteten föreslår Axel Oxenstjerna tre personer,
Job. Rudbeckius, Lenæus eller Benedictus (Leuchovius) och en utlänning. Redan
tanken på att nämna Rudbeckius gör sannolikt, att det ligger före tiden, då han
fick fullmakt som hofpredikant (Oct. 1613). Tvekan mellan Lenæus och Leuchovius,
af hvilka den förre blef Rudbeckii efterträdare 1613 om hösten, den senare professor
först 1616, hänvisar på tiden före den förres utnämning. Detsamma synes deraf att
Chesnecopherus, som 23/u lcl3 fick fullmakt såsom med. professor, nu föreslås
dertill. Till professuren i etik, politik och historia, som 1614 besattes med Jonas
Magni, föreslås en utlänning. Att ej någon nämnes för professurerna i matematik,
astronomi och logik, kommer sig väl deraf, att de voro besatta med Myliander,
Stenius och Bnræus.
’) Härtill föreslår ban Johannes Salvius, det sedermera ryktbara riksrådet
Adler Salvius. För de andra namngifves ej någon.
2) Hvilket lätt synes vid jämförelse, med hvad jag nedan derom anför, om
man blott erinrar sig, att en tunna vanligen då värderades till l’,2 daler.
3) 16 öre är = 2 mark. hvilket för 300 studenter gör 600 mark eller 150
daler i veckan och således 7,800 på året.
s) Ilär måtte räkuas tunnläst med 12 tunnor och ej pundläst med 48, i hvilket
senare fall summan blir orimligt stor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
