Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Gustaf Adolfs personlighet och betydelse. Hans första åtgärder till universitetets bästa, privilegiernas återgifvande 1612. Tvisten mellan Messenius och Rudbeckius 1612, 1613. Ransakningen härom i Stockholm i Juli 1613. Ombyten af lärarekrafter. Ifrågasatt universitetsreform 1613. Axel Oxenstjernas förslag. Kungabref af 1613 om professurer och kommunitet. Raumanni fiendskap med Lenæus. Den filosofiska fäjden mellan biskop Paulinus och professor Jonas Magni 1615, 1616. Presterskapets reformförslag vid 1617 års riksdag. Paulini betänkande. Den första teologie doktorspromotionen 1617. Magisterpromotionerna 1617 och 1619. Underhandlingar mellan konungen och presterskapet 1620 om universitetsreformen. Dess verkställande. Ytterligare förbättring genom kungabrefvet af den 7 Juli 1621. Tillsättning af de lediga professurerna. Johan Skytte blir kansler 1622; hans person och verksamhet. Skytteanska professurens instiftelse 1622. Wallii tvister med sina embetsbröder. Den ekonomiska ställningen närmast före 1624 års donation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kungabrefven af 1613.
1G7
och dervid särskild vigt fästas vid jurisdiktionen, huru långt den
skulle få sträcka sig1).
Denna plan blef dock ej nu förverkligad. Felet var uog ej god
vilja hos Gustaf Adolf, utan de svåra tidsomständigheterna. Med
Danmark var den betungande freden i Knäröd nyss sluten, som genom
så många år ålade landet de drygaste uppoffringar, och krigen med
Ryssland och Polen fortforo. Men konungen gjorde dock för
universitetet hvad han för ögonblicket kunde, för att afhjelpa den värsta
nöden. Den 19 September utfärdades ett kungligt bref, som anslog
tionde af vissa socknar åt åtta professorer, deraf två i teologi, en i
politik, historia och juridik, en i medicin och fysik, en i astronomi,
en i matematik, en i logik och vältalighet och en i poesi och grekiska.
Antalet var sålunda detsamma som 1595, ty oaktadt två af dessa
professurer då ej funnos, nemligen den i politik och i poesi med
grekiska, skedde ingen tillökning, emedan Gustaf Adolf sammanslagit
fysiken med medicin och nöjt sig med två teologie professurer, såsom
fallet varit efter 1604. Nu hade hvar professor fått sin bestämda
tionde, och de fingo rätt att ålägga bönderna att forsla den till den
ort inom lagsagan, som de önskade. Om någon professur står ledig,
skall dess anslag användas till underhåll och förbättring af
universitetets mycket förfallna byggningår. — Skrifvelsen är hållen i höga
och allvarliga ordalag. Konungen erinrar om sin kärlek till
bildningen och universitetet och om rikets behof af dugliga personer både
i det andliga och verldsliga kallet. Drifven härutaf hade ban,
alldenstund universitetet varit mycket af sig kommet och der fast
oskicke-ligen tillgått, anslagit fasta och tillräckliga löner, för att professorerna
hädanefter måtte dess flitigare lägga sig vinn om bokliga konster, och
föräldrar med trygghet kunna sända sina barn till Upsala. Ilan
hoppas, att professorerna häraf skola känna sig förpliktade att
all-varligen upptukta och undervisa ungdomen, så att ban årligen kan
hafva glädjen att höra talas om dess förbättring. I så fall lofvar
ban, att när Gud gifver riket bättre ro, föröka och ej förminska deras
underhåll-). — Äfven studenternas behof blefvo ej glömda, ty två
dagar senare undertecknade konungen ett bref, genom hvilket ban
till kommunitetet i Upsala anslog öfver 770 tunnor om året af
kyrko-tionden ifrån en mäugd socknar i Finland3).
’) Härmed af brytes utkastet.
2) Tryckt i Bihanget n. 50, s. 123—#25.
3) Anf. st. n. 51, s. 126. Spanmålsbeloppet kan synas väl litet, jämfürdt med
hvad förut varit anslaget. 1611 hade det varit 1,448 tunnor (se ofvan s. 149), och
för 1613 beräknades det till 1,560 tunnor för 30 personer (Kammarark. Upl. Handl.
1612, n. 17). Men hvad som anslogs nu 1613 understiger, som vi längre tram få se,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
