Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Gustaf Adolfs personlighet och betydelse. Hans första åtgärder till universitetets bästa, privilegiernas återgifvande 1612. Tvisten mellan Messenius och Rudbeckius 1612, 1613. Ransakningen härom i Stockholm i Juli 1613. Ombyten af lärarekrafter. Ifrågasatt universitetsreform 1613. Axel Oxenstjernas förslag. Kungabref af 1613 om professurer och kommunitet. Raumanni fiendskap med Lenæus. Den filosofiska fäjden mellan biskop Paulinus och professor Jonas Magni 1615, 1616. Presterskapets reformförslag vid 1617 års riksdag. Paulini betänkande. Den första teologie doktorspromotionen 1617. Magisterpromotionerna 1617 och 1619. Underhandlingar mellan konungen och presterskapet 1620 om universitetsreformen. Dess verkställande. Ytterligare förbättring genom kungabrefvet af den 7 Juli 1621. Tillsättning af de lediga professurerna. Johan Skytte blir kansler 1622; hans person och verksamhet. Skytteanska professurens instiftelse 1622. Wallii tvister med sina embetsbröder. Den ekonomiska ställningen närmast före 1624 års donation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
Raumanni fiendskap mad Lenæus.
Storleken af de nya professorslönerna synes ej af konungens bref,
men att de betydligen förbättrats är fullkomligt visst. Lenæus hade
sjelf varit i Stoekbobn ocb deltagit i bestämmandet af anslaget,
hvarvid Johan Skytte i räkningekammaren slutligen fastställt högsta lönen
(för förste teologie professorn) till 300 och lägsta till 150 tunnor1).
Och de verkliga tiondebeloppen hafva åtminstone i goda år i de flesta
fall vida öfverstigit de beräknade, ty 1615 uppbar professorn i logik
154 tunnor, i matematik 171, och i medicin och fysik 472 tunnor2).
Dessutom hafva de allesammans, oaktadt detta i konungens bref ej
omnämnes, innehaft hvar sitt lienunan, hvars afkastning kan beräknas
till femton à tjugu tunnor.
Det gick dock ej så ögonblickligt att bringa allt detta i lag.
De som förut haft anvisning å den tionde, som nu var till
professorerna anslagen, lade hinder i vägen för dessa och till och med satte
lås för kyrkoherbergena. Anslaget till den nya professuren i grekiska
var ännu förlänt åt enkedrottningen, och platsen blef ej heller besatt,
förr än den 1620 förvandlats till en professur i grekiska och
hebx-ei-ska, dä Sveno Jonæ utnämdes till dess innehafvare. Johannes
Rudbeckius uppbar till årets slut den lön, som egentligen tillkom Lenæus,
hans efterträdare i andra teologiska professuren, och den senare fick
taga den lön, som egentligen skulle tillkomma Messenii ännu ej
tillsatta professur:1). Äfven stipendiaterna beklagade sig upprepade
gånger, att de ej fingo åtnjuta hvad konungen dem förordnat4).
Men den som isynnerhet ansåg sig förorättad var förste teologie
professorn, doktor Raumannus. Hans stämning kunde just ej vara
den bästa efter utgången af striden mellan Messenius och Rudbeckius,
hvilken betydligt nedsatt hans anseende och inflytande. Men än större
blef hans förbittring, då ban fick höra, att den lön af 400 tunnor,
som Karl IX anslagit åt honom, skulle nedsättas till 350. Häri såg
ban en intrig af Lenæus, som i Stockholm fört de andras talan vid
ej mycket, livad som 1620 beräknas till kouimuiiitetets hehof. Jag föreställer mig,
att under föregående tiden en del af spannmålsanslaget äfven utgått till stipendier.
’) Lenæi bref d. 5 Januari 1614 (Bihanget 11. 54, s. 131).
2) Utdrag ur förläningsregistret för 1614 (Bihanget 11. 53), hvarest jag glömt
anmärka, att det återgifver hvad professorerna uppburo 1615. Chesnecopheri lön
af 472 tunnor (mot de 200, som Skytte beräknat) förefaller orimligt hög, men
bekräftas deraf, att 1616 den ännu uppgår till 327’/2 tunna (1615 års
förläningsregister för Vestmanland och bergslagen); för de andra lönerna kan ingen
jemförelse göras, då förläningsregistret för Upland saknas för 1615 och följande år.
3) Lenæus till Oxenstjerna d. 7 Dec. 1613 (Bihanget n. 52, s. 128).
1) Densamme till dens. 1614 (Bihanget s. 136). 1615 d. 12 Aug. skrifver ban
till Oxenstjerna att stipendiaterna under detta år icke bekommit något af sitt
underhäll (Riksarkivet, Axel Oxenstjernas brefvexling).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
