Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Gustavianska donationen 1624 och rubbningar i densamma. Ordnande af kommunitet och stipendier. Professurernas besättande. Frågan om utlänningars användning (Heiner, Simonius, Loccenius). Öfriga professorsutnämningar. Inskrifning af studenter 1615—1625. De nya privilegierna af 1625. Skyttes konstitutioner af 1625. De omarbetade konstitutionerna af 1626. Gustaf Oxenstjerna rector illustris 1626, 1627. Wallii tvister med de öfriga professorerna. Skyttes visitation 1627. Professorsutnämningar 1630 utan Skyttes hörande. Striden om poeseosprofessurens tillsättning 1630—1632. Konstitutionernas efterlefnad. Universitetets ekonomiska ställning 1626—1632. Vexlingar i lärarekrafter. Föreläsningar och disputationer. Öfversigt af läroämnena (teologi, juridik, medicin, matematik, filosofi, historia, de gamla språken, modersmålet). Censurens tillämpning. Adliga studerande. Framstående lärjungar. Promotioner. Studier. Besöken vid utländska universitet; omdömen om der vistande svenskar. Universitetets byggnader, bibliotek, arkiv och boktryckeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
Matematiken.
efter ban 1628 utnämdes till ordinarie professor i botanik oeb
anatomi. För den egentliga medicinen hade man redan året förut (1627)
skaffat en särskild representant genom att inkalla en utlänning,
licentiaten Johannes Raicus från Böhmen ’). Det var nödvändigt,
alldenstund Chesnecopherus ej undervisade i medicin, och sålunda
bördan föll på Franck ensam -). Ehuru någon sådan tredje
professur ej fans anordnad, betraktades dock Raicus som ordinarie
professor och erhöll större lön än sina kamrater i fakulteten3).
Redan 1630 förflyttades han emellertid till Dorpt, och platsen blef
ej tillsatt, emedan den just för Raicus personligen blifvit tillskapad.
Franck stod sålunda åter ensam, och ehuru ban var en i sina
vetenskaper (särskildt botaniken) utmärkt man, förmådde ban ej allena
hålla medicinen uppe. Det var blott en nödfallsutväg, att man 1631
ålade Chesnecopherus att föreläsa öfver Institutiones medicinae4). Ty
af hans 47 disputationer handlar blott en om ett rent medicinskt
ämne, och Franck, som ifrigt sysslade med naturvetenskaperna, har
under denna tid endast skrifvit några afhandhngar i anatomiä).
De matematiska vetenskaperna egde alltsedan Martini Olai
Ny-copensis utnämning år 1628 till professor i mekanik tre
representanter, en i matematik (Gestrinius) en i astronomi (Stenius) och en
i mekanik. Det var Skyttes personliga intresse, som förskaffade dessa
ämnen en sådan ställning. I öfrigt hade man från vetenskapens
ståndpunkt sedt ej kommit särdeles långt. Ty, som en författare
anmärker, under de tre första l]erdedelarne af seklet »hann man aldrig
inom den rena matematiken, med undantag af trigonometrin, utom
gränserna för det kunskapsmått, som nu utgör minimum för
mogenhetsexamen vid våra elementarskolor» 6). Och Gestrinius talar år 1652
’) Den 19 Oct. 1627 gör Raicus sin ed i konsistorium.
s) Se Skyttes visitation 1627 ofvan s. 231.
3) 1629 hade lian 600 daler, Chesnecopherus och Franck (med augment)
hvardera 500. Och Raicus valdes till rektor 1629 före Franck.
4) Kons. prot. d. 29 Juli 1631. Chesnecopherus har dock som läkare
praktiserat, ty konsistorium hade vid samma tillfälle vägrat göra honom till bibliotekarie,
emedan ban vore så ofta förhindrad af sin praktik.
®) Det är karakteristiskt nog för vetenskapens ståndpunkt, att Franck 1624
skref en afhandling med titeln: De mnocenti corporum occisorum sanguine, qui
ad præsentiam siccarii et homicidai ubertim cx vulnere profluit et exstiüat. ..
Bland teserna efteråt förekomma följande: I) An diabolus homines in belluas, ut
ursos, lupos vel feles transmutare possit ? Negatur. II) An Lappones arte magica
efficere queant, ut serpentes, rubetæ, bufones et lacertæ hominibus aliisque
ani-mantibus ingenerentur? Affirmatur cum tristissima aliorum experientia. — Raicus
liar blott utgifvit 2 afhandlingar i Upsala, hvilka finnas angifna i Lidéns Catalogus
disputa tionum.
") F.. M. Dahlin, Bidr. t. de mat. vet. liist. i Sverige f. 1679, Ups. 1875 företal s. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
