Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Gustavianska donationen 1624 och rubbningar i densamma. Ordnande af kommunitet och stipendier. Professurernas besättande. Frågan om utlänningars användning (Heiner, Simonius, Loccenius). Öfriga professorsutnämningar. Inskrifning af studenter 1615—1625. De nya privilegierna af 1625. Skyttes konstitutioner af 1625. De omarbetade konstitutionerna af 1626. Gustaf Oxenstjerna rector illustris 1626, 1627. Wallii tvister med de öfriga professorerna. Skyttes visitation 1627. Professorsutnämningar 1630 utan Skyttes hörande. Striden om poeseosprofessurens tillsättning 1630—1632. Konstitutionernas efterlefnad. Universitetets ekonomiska ställning 1626—1632. Vexlingar i lärarekrafter. Föreläsningar och disputationer. Öfversigt af läroämnena (teologi, juridik, medicin, matematik, filosofi, historia, de gamla språken, modersmålet). Censurens tillämpning. Adliga studerande. Framstående lärjungar. Promotioner. Studier. Besöken vid utländska universitet; omdömen om der vistande svenskar. Universitetets byggnader, bibliotek, arkiv och boktryckeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Filosofin.
245
om Copernici »såsom det synes orimliga och från den fysiska
verkligheten allt tor aflägsna hypoteser om jordens rörelse och solens
läge i verldscentrum»’). Att de matematiska vetenskaperna ej kunde
vara mycket utvecklade synes ju deraf, att Skytte 1627 kunde föreslå
professorerna att vexla professurer; och på samma gång upplystes
också, att alla matematiska instrumenter saknades ’2). Betänkligt nog
var äfven, att astrologin ännu ej spelt ut sin rol, såsom vi få se
nedan, då jag anför några exempel på censurens användning.
Astrologins förnämste dyrkare och idkare, den olycklige Forsius, hade vid
tiden för sin vistelse i Upsala eller straxt efter utarbetat en physica,
hvilken Gustaf Adolf 1626 befallde professorerna att öfversätta och
om så behöfdes förbättra, för att den sedan måtte tryckas, Sverige
till heder samt dess språk och literatur till gagn3). Den utkom
dock ej och förlusten synes ej stor, äfven om man, som rättvist är,
vid bedömande af dess vetenskapbga värde tager hänsyn till den tid,
då arbetet skrefs.
Filosofin hade nu såsom ofta gifvit anledning till de hetaste
strider mellan olika skolor. Vi minnas, att Ramismen redan vid
seklets början begynt att här trängas åt sidan af den åter till makten
komna Aristotelismen, och huru år 1 (>05 Paulinus och Skytte deröfver
djupt bedröfvats. Det var nog deras inflytande på högre ort som
åstadkom, att då 1612 den enda filosofie professuren, den i logik,
fick en innehafvare i Jacobus Buræus, fick ban sig ålagdt att följa
Ramus. Men två år derefter utnämdes Jonas Magni till professor i
politik, historia och juridik, och han, som äfven skref sig professor i
praktisk filosofi, visade sig vara en lika oförfärad som talangfull
försvarare af Aristoteles system. I öfver 30 dissertationer utgifna på
10 år utvecklade ban sina åsigter och banade väg för dem. Vi
minnas, till hvilken häftig sammanstötning det kom mellan honom och
Paulinus 1615 och 1616. Det var nog ett mot Jonas Magni riktadt
hugg, att vid omflyttningen år 1620 han blef blott historiarum
professor, och att phüosophia moralis förenades med en af de juridiska
professurerna- När han några år senare (1624) blef teologie
professor, ljusnade utsigten för Ramismen, ty professorsplatsen i logik
’) Samma afhandling s. 92.
2) Bihanget s. 294.
3) Gustaf Adolfs bref d. 7 Juni 1626 (Skämt. Handl. XIV, s. 216).
Öfversättningen fins i Kongl. Bibi. (dess gamla signum är 1>. 76) och har följande titel:
Plujsica thet är naturen* konst aff Latinen på Svenslce tungomålet förferdigat
och vtlitolkat aff M. Sigfrido Arono Forsio nu öfversedd och förbätrat och på
ff. K. il/, befalning och omkostnadh aff trycket vthgångin. I slutet har man
bibehållit Forsii anteckning: Finiit hoc opus Sahbatho præceclenti dominicam I. post
trinitatis anno 11! 11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
