Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Gustavianska donationen 1624 och rubbningar i densamma. Ordnande af kommunitet och stipendier. Professurernas besättande. Frågan om utlänningars användning (Heiner, Simonius, Loccenius). Öfriga professorsutnämningar. Inskrifning af studenter 1615—1625. De nya privilegierna af 1625. Skyttes konstitutioner af 1625. De omarbetade konstitutionerna af 1626. Gustaf Oxenstjerna rector illustris 1626, 1627. Wallii tvister med de öfriga professorerna. Skyttes visitation 1627. Professorsutnämningar 1630 utan Skyttes hörande. Striden om poeseosprofessurens tillsättning 1630—1632. Konstitutionernas efterlefnad. Universitetets ekonomiska ställning 1626—1632. Vexlingar i lärarekrafter. Föreläsningar och disputationer. Öfversigt af läroämnena (teologi, juridik, medicin, matematik, filosofi, historia, de gamla språken, modersmålet). Censurens tillämpning. Adliga studerande. Framstående lärjungar. Promotioner. Studier. Besöken vid utländska universitet; omdömen om der vistande svenskar. Universitetets byggnader, bibliotek, arkiv och boktryckeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
Grekiskan och Latinet.
såsom nyss är sagdt, först genom Gustaf Adolfs bref d. 7 Jub 1621.
Den sköttes 1622 och 1623 af en e. o. professor Laurentius Matthiae.
Först 1624 fick den en ordinarie innehafvare i Johannes Stalenus.
Bland hans i behåll varande dissertationer finnes visserligen ingen i
grekiska, men han uppgifves bestämdt hafva författadt flera sådana,
och sju skaldestycken på grekiska äro efter honom kända 1). Insigten
i språket var ingalunda sällsynt. Af andra professorer hafva Nicolaus
Botniensis, Raumannus, Petrus Grubb, Lenæus, Johannes Rudbeckius,
Sveno Jonæ och Laurentius WaUius skrifvit öfver grekiska arbeten,
naturligtvis mest uti nya testamentets exegetik2). Och det vittnar
fördelaktigt om studenternas framsteg, att flera skrifvit hela
afhandlingar på grekiska, andra derpå författat skaldestycken. Någon
egentligen filologisk riktning i dessa skrifter får man naturligtvis lika litet
vänta sig, som i fråga om de orientaliska språken.
Latinet hade ännu ej fått någon egen professur. Och behofvet
kunde ej vara så starkt, när man besinnar, dels att äfven här det
filologiska elementet var en ännu okänd sak, dels att latinet var den
lärda vetenskapens språk, som alla talade och på hvilket alla skrefvo.
Man behöfde bättre att få en god underbyggnad lagd i skolan,
hvilken ej var lätt åstadkommen i början af Gustaf Adolfs regering. Vi
minnas, huru Johannes Rudbeckius 1610 klagade, att de unga
studenterna kommo till universitetet så okunniga, att de knapt kände
latinska språkets första elementer. Vid universitetet gaf åter hvarje
lärare indirekt undervisning i latin genom att ständigt använda
detta språk. Den professur i vältalighet, som inrättades 1620, och
den i poesi från 1621 hade dock synbarligen till sin egentliga
uppgift att meddela undervisning i latinets talande och skrifvande. Vid
första anblicken kan det visserligen synas eget nog, att vid den vigt,
som man då med största skäl fäste vid latinets formella studium,
den förra fick efter Prytz förflyttning 1623 stå ledig i 14 år, men
jag har förut erinrat, att Skytteanska professuren, som till stor del
hade enahanda uppgift, fyllde den lucka, som annars skulle hafva
uppstått. Huru ifrig man var att vänja ungdomen vid att tala latin,
synes af hvad jag förut berättat, att studenterna skulle tala latin,
då de voro inför konsistorium (hvars officiella språk äfven latinet
borde vara), och att de som hade fritt på kommunitetet borde vid
bordet begagna sig af samma språk. Det är derför ej underligt, om
de flesta professorer med en viss ledighet begagna sig af latinet, om
också en verkligt vacker latin icke är så särdeles allmän vid denna tid.
’) Fant, historiola literatnræ Græca?, I, 64.
’) Samma arbete s. 30—61.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
