Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Gustavianska donationen 1624 och rubbningar i densamma. Ordnande af kommunitet och stipendier. Professurernas besättande. Frågan om utlänningars användning (Heiner, Simonius, Loccenius). Öfriga professorsutnämningar. Inskrifning af studenter 1615—1625. De nya privilegierna af 1625. Skyttes konstitutioner af 1625. De omarbetade konstitutionerna af 1626. Gustaf Oxenstjerna rector illustris 1626, 1627. Wallii tvister med de öfriga professorerna. Skyttes visitation 1627. Professorsutnämningar 1630 utan Skyttes hörande. Striden om poeseosprofessurens tillsättning 1630—1632. Konstitutionernas efterlefnad. Universitetets ekonomiska ställning 1626—1632. Vexlingar i lärarekrafter. Föreläsningar och disputationer. Öfversigt af läroämnena (teologi, juridik, medicin, matematik, filosofi, historia, de gamla språken, modersmålet). Censurens tillämpning. Adliga studerande. Framstående lärjungar. Promotioner. Studier. Besöken vid utländska universitet; omdömen om der vistande svenskar. Universitetets byggnader, bibliotek, arkiv och boktryckeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’258
Enskild undervisning.
Psalterium» ’). Vid alla dessa författare liar lian lagt ej mindre vigt
på innehållet än språket. Derför har lärjungen ej blott fått
öfversatta författarne och sedan, utan begagnande af auktorn, åter till
latinet öfverflytta den svenska öfversättningen, utan ock fått öfva sig
att ur minnet med egna ord återgifva författarens tankar. För att
lätta efterhärmandet af den Ciceronianska stilen har ban äfven
användt Manutius, Muretus, Heinsius ni. Ii och vid hvarje måltid liar
ynglingen måst högt och klart ur minnet uppläsa något tal vare sig
af Cicero eller de andra författarne. Tvenne gånger har ban talat
offentligen, den ena gången inför universitetet »Om filosofins och
vältalighetens förbindelse», den andra öfver den af politici så ofta
uppkastade frågan: »Om en kristen furste kan med godt samvete föra
krig», och detta i närvaro af såväl rikets råd som professoren,^.
Det skedde utan någon tvekan och ådrog honom af (le^itvà-.efj
obetydliga loford. Brunn ius skulle , nog gifvit honom tlera tal att hålla,
om hau ej fruktat, att det skulle ske på bekostnad af vigtigare
studier. Vid studiet af de klassiska författarne fäster ban sig vid deras
vigtigaste åsigter isynnerhet i politiska frågor; likaså
uppmärksammas hos historieskrifvarne deras politiska axiomer och omdömen om
statsstyrelsen. Han har härvid äfven användt några nyare
författare, såsom 1’olybius ocli andra. Särskildt söker han genom samtal
och uppkastande af frågor komma in pä författarnes åsigter, hvarvid
ban, utan att förgäta hänsynen till andra stater, dock alltid söker
tillämpningen pä våra förhållanden, särskildt för att egga ynglingens
fosterlandskänsla. Tyvärr har hau ej kunnat öfverkomma alla
behöfliga politiska författare, hvartill bokhandlarens oskäliga snålhet
delvis är orsaken. Förutom dessa ämnen har hau äfven gifvit
ynglingen undervisning i aritmetik, Rami logik, fysik, retorik och
grammatik. För religionsundervisningen har ban användt Hafenrefferus-)
och dertill vanligen anslagit bela Lördagen utom här i Upsala, der
de offentliga disputationerna borttaga en del af förmiddagen. Hvarje
morgon och afton håller lärjungen bön, alltid ihågkommande att
anbefalla fäderneslandets sak i Guds hand, och uppläser derjämte ett
kapitel ur bibeln. Klockan ett om middagen, sedan han haft
ledighet till lek och kroppsöfningar, uppläser lian ett kapitel ur den tyska
bibeln. Vid frukosten genomgår ban ett kapitel eller flere af landets
’) Förmodligen lians Parnplirasis psalmorum Davidis poetica. George
Bucha-nan från Skottland, född 1506, död 1582, ar bekant som latinsk skald ocli
häfdatecknare; han var äfven Jacob VI:s lärare.
2) Förmodligen Hafenrefferi Compeudium doctrinæ coelestis, som äfven bos oss
utkom i flerfaldiga upplagor, och var hela seklet igenom den handbok, som lades
till grund för de första teologiska studierna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
