Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Gustavianska donationen 1624 och rubbningar i densamma. Ordnande af kommunitet och stipendier. Professurernas besättande. Frågan om utlänningars användning (Heiner, Simonius, Loccenius). Öfriga professorsutnämningar. Inskrifning af studenter 1615—1625. De nya privilegierna af 1625. Skyttes konstitutioner af 1625. De omarbetade konstitutionerna af 1626. Gustaf Oxenstjerna rector illustris 1626, 1627. Wallii tvister med de öfriga professorerna. Skyttes visitation 1627. Professorsutnämningar 1630 utan Skyttes hörande. Striden om poeseosprofessurens tillsättning 1630—1632. Konstitutionernas efterlefnad. Universitetets ekonomiska ställning 1626—1632. Vexlingar i lärarekrafter. Föreläsningar och disputationer. Öfversigt af läroämnena (teologi, juridik, medicin, matematik, filosofi, historia, de gamla språken, modersmålet). Censurens tillämpning. Adliga studerande. Framstående lärjungar. Promotioner. Studier. Besöken vid utländska universitet; omdömen om der vistande svenskar. Universitetets byggnader, bibliotek, arkiv och boktryckeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Studier utrikes.
•259
Stadgar och lagar, hvilka han nu hör professor Crusius offentligen
föreläsa. Likaså bevistar ban de historiska föreläsningarne. Sämst
står det till med franska språket, ty det kan ban knappast läsa.
Brunnius klagar allvarligt häröfver, ty han anser språket vara af stor
vigt i det offentliga lifvet, men ban kan ej åtgöra något, då en
skicklig lärare här ej står att få1).
Jag har nyss vidrört, att många af professorerna ännu under detta
tidehvarf tagit sina grader utrikes oeh att studierna vid främmande
universitet fortforo i ej obetydligt omfång. De drefvos ännu i början
af 1600-talet nära nog i samma skala, som i forna tider, och det
ansågs af stor vigt för både den blifvande vetenskapsmannen och
den unge ädlingen, att han sett främmande land, hvartill ofta hörde
besök just vid universiteten. För den förre öppnades oftast tillfälle
härtill just derigenom, att det ansågs höra till den senares uppfostran
att i’esa. Tyvärr eger jag ej längre till mitt förfogande fallständiga
utdrag ur matriklarne 2)y hvilka naturligtvis skulle på frågan om våra
landsmäns fortsatta utrikes studier gifvit det säkraste svaret; jag får
derför nöja mig med att meddela äfven det ofullständiga. I Rostock
inskrefvos öfver 40 stycken svenskar blott på de sju åren efter 1593
(deribland 1599 i April bröderna Axel (rikskansleren) Krister och
Gabriel Gustafsson Oxenstjerna3). Greifswald var kanske något
svagare besökt. Mellan åren 1593 och 1630 inskrefvos der 103
svenskar4). Det ser ut som Wittenberg åter dragit till sig från de andra
våra landsmäns besök, ty der inskrifvas under åren 1594—1629 ej
mindre än 280 svenskar, hvilket utvisar en femdubbelt starkare
tillströmning af svenskar, än under de föregående trettiotre åren efter
Gustaf Vasas död. Här möta vi namn ur våra mest lysande ätter,
Bjelke, Fleming, Horn, Gyllenstjerna, Oxenstjerna m. fi.; af den
sistnämda slägten inskrifvas 1599 och 1600 den blifvande rikskansleren
Axel, hans bror Gabriel och kusin Gabriel, alla tre framdeles riks-
’) Han föreslår utt som nödfallsutväg taga en fransk betjent i stället för en
svensk, såvida han ej blifver allt för dyr. — lJenua brist på undervisning i
moderna språk afhjelptes sedermera genom inrättande af spräkmästarplatserna. Axel
Oxenstjerna insåg nog frågans praktiska betydelse; bland brefven från hans söner
oeh slägtingar under deras vistelse i Upsala äro flera på olika moderna språk,
tydligen skrifna i afsigt att visa honom, att de gjort de framsteg han önskat.
’) Bibliotekarien Styfles rikhaltiga exeerpter äro här min enda källa, men, som
texten visar, räcka de ej alltid till tidehvarfvets slut, stundom emedan matriklarne
saknats eller ej varit åtkomliga.
3) I filosofiska fakultetens matrikel antecknas 12 svenskar 1608—1627,
deribland under det sista året Andreas Gylle Gothus, Vitebergæ promotus.
4) 1597 fvra Oxenstjernor oeh sedan fem blifvande professorer, Jonas Magni
1603, Lenehovius 1605, Bringius 1609, Laurelius 1617 och Gestrinius 1618.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
