Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Gustavianska donationen 1624 och rubbningar i densamma. Ordnande af kommunitet och stipendier. Professurernas besättande. Frågan om utlänningars användning (Heiner, Simonius, Loccenius). Öfriga professorsutnämningar. Inskrifning af studenter 1615—1625. De nya privilegierna af 1625. Skyttes konstitutioner af 1625. De omarbetade konstitutionerna af 1626. Gustaf Oxenstjerna rector illustris 1626, 1627. Wallii tvister med de öfriga professorerna. Skyttes visitation 1627. Professorsutnämningar 1630 utan Skyttes hörande. Striden om poeseosprofessurens tillsättning 1630—1632. Konstitutionernas efterlefnad. Universitetets ekonomiska ställning 1626—1632. Vexlingar i lärarekrafter. Föreläsningar och disputationer. Öfversigt af läroämnena (teologi, juridik, medicin, matematik, filosofi, historia, de gamla språken, modersmålet). Censurens tillämpning. Adliga studerande. Framstående lärjungar. Promotioner. Studier. Besöken vid utländska universitet; omdömen om der vistande svenskar. Universitetets byggnader, bibliotek, arkiv och boktryckeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2(J0
Studier utrikes.
förmyndare. Bland ofrälse namn står främst Johannes Schroderus,
bättre känd för oss såsom riksrådet och universitetskanslern Johan
Skytte; fjorton blifvande professorer i Upsala följa efter honom’).
Helmstädt har näst Wittenberg varit starkast besökt af våra
landsmän, i det från 1595 till och med 1624 ett antal af 145 svenskar
der inskrifvas. Tio af dessa tillhöra våra adliga slägter, nio hafva
i Upsala intagit professorsstolar2). I Jena hafva ej heller få
studerat; under de 10 första åren efter 1593 inskrifvas 24 stycken,
deribland 1002 bröderna Gabriel och Axel Gustafsson Oxenstjerna
(rikskansleren) med deras lärare Jonas Rothovius och 1603 bröderna
Petnis ocli Johannis Rudbeckius. Leipzig fordom så besökt af
svenskar var nu nästan öfvergifvet, blott sex inskrifvas der 1593—1616.
Marburg har ej heller sett många svenskar hos sig; de stiga ej till
flera än 23 under de företa trettiofem åren efter 1593. Någras namn
äro oss kända, såsom den blifvande hofkansleren Nils Chesnecopherus
(1593), och Johannes Schroderus (Skytte 1594); fyra höra till våra
professorer3). Ett nytt universitet, som svenskar ej förr besökt, men nu
tilldrog sig deras uppmärksamhet var det som 1575 instiftades i Leyden.
Under de första fyratio åren hafva blott två svenskar besökt det
(år 1594 och 1615), men från 1616 begynna de blifva allt flera och
tilltaga starkt på 1620-talet. Från ett antal af 22 på sju år 1616 -22
ökas de ända till 33 på de följande två åren, hvilken höga siffra
dock sjunker något sedan, i det under de åtta åren 1625—1632 blott
64 inskrifvas1). En mängd af adelsmän förekomma på 1620-talet,
såsom Gustaf Horn och Erik Gyllenstjerna (1622), Nils Brahe (1623),
Ture Bjelke (1624), Sten Bjelke (1627), Johannes Skytte (1625), Bengt
Skytte (1629), Carl Gustaf Wrangel (1630) etc.; af professorer finner
jag blott tre5). Det var Daniel Heinsii den äldres lysande namn
som lärare, som nu dref massor af ungdom från alla Europeiska
länder att samlas vid det nederländska universitetet.
Der lnatriklarnes intyg tryta, kan man dock ur andra källor
sluta, att resorna fortforo. Det torde till och med ej vara vågadt
att påstå, det nästan alla, som intill 1632 i Upsala mottagit en pro-
’) Rlialanibius, Raumannus oeh Lenæus 1597, Samuel Andreæ (Grubb) och
Opsopæus 1600. Petrus och Johannes Rudbeckius 1601, Myliander och Malmenius
1604, Wallius ocli Jonas Magni 1608, Leuchovius 1610, Prytz 1614 och Gylle 1625.
’) Stenius 1598, Lenæus 1601, Stalenus 1603, Leuchovius 1609, Jacobus Buræus
1610, Gestrinius och Crusius 1614, Frank 1619 och Gylle 1624.
3) Johannes Chesnecopherus 1597, Raumannus 1602, Petrus Andreæ (Grubb,
f. d, professor) 1603 ocli Crusius 1622.
’) Ur album studiosor. acad. Lugduno Batavæ, Hagæ Comituin 1875, 4:o. De
inskrifnes svenska fannili (10 stycken) liar jag ej medräknat.
*) Johannes Matthiæ (1622), Israel Bringius (1624) och Erik Bruunius (1632).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
