Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Gustavianska donationen 1624 och rubbningar i densamma. Ordnande af kommunitet och stipendier. Professurernas besättande. Frågan om utlänningars användning (Heiner, Simonius, Loccenius). Öfriga professorsutnämningar. Inskrifning af studenter 1615—1625. De nya privilegierna af 1625. Skyttes konstitutioner af 1625. De omarbetade konstitutionerna af 1626. Gustaf Oxenstjerna rector illustris 1626, 1627. Wallii tvister med de öfriga professorerna. Skyttes visitation 1627. Professorsutnämningar 1630 utan Skyttes hörande. Striden om poeseosprofessurens tillsättning 1630—1632. Konstitutionernas efterlefnad. Universitetets ekonomiska ställning 1626—1632. Vexlingar i lärarekrafter. Föreläsningar och disputationer. Öfversigt af läroämnena (teologi, juridik, medicin, matematik, filosofi, historia, de gamla språken, modersmålet). Censurens tillämpning. Adliga studerande. Framstående lärjungar. Promotioner. Studier. Besöken vid utländska universitet; omdömen om der vistande svenskar. Universitetets byggnader, bibliotek, arkiv och boktryckeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Farhågor för inflytandet af dessa studier.
261
fessur, gjort utrikes studier. Ty förutom de 26 professorer, som jag
efter matriklarne anfört, hafva enligt säkra bevis alla utom fyra
vistats i främmande land’). Gustaf Adolf har med frikostig hand
af kronans medel understödt en mängd studenter i främmande land.
På mindre än ett år har han under böljan af sin regering i sådant
ändamål gifvit anvisning för 10 stycken’2) och registraturet visar, att
han äfven härmed fortfarit
Dessa utländska resor hade dock äfven sina olägenheter jämte
fördelarne. Den fara för fosterlandskänslans försvagande, som låg i
att utsända ynglingar, hvilkas omdömen ännu ej mognat, tyckes man
ej hafva beaktat. Men så mycket starkare vädrade man de faror,
som genom beröringen med folk af annan religion kunde hota dem,
som ej voro tillräckligt fasta i sin luterskt protestantiska bekännelse.
Hittils hade man i detta afseende mest fruktat för papisterna, ty
man hade en rik och sorglig erfarenhet af jesuiternas snärjande
konster. Nu hyste inan samma farhågor äfven gent emot
kalvinisterna med Hera, och med den strängt konfessionella karakter, som
hela tiden bar, var det ej underligt, att icke blott presterskapet utan
äfven lekmännen delade dessa bekymmer. Vid 1632 års riksdag
hade presteståndet beslutit, att den student, som utan sin biskops
och konsistorii tillstånd besökte papistiska, kalvinistiska och andra
sekters universitet, skulle sedan ej som prest antagas, förrän ban
styrkt sin sinceritet i religionen:l). Axel Oxenstjerna upptog saken.
Den 20 Juni 1634 skref ban från Maintz hem till det på riksdag
församlade presterskapet och varnade för samma fara; ungdomen reste
nu mest till Nederländernas reformerta universitet i Leyden,
Amsterdam och Franeker och derifrån åt England, Frankrike och Geneve.
Saken vore ännu späd och kunde hjelpas, men efter ett, sex, åtta år
eller något mera torde den ej stå att bättra4). Presteståndet tackade
honom för hans varma nit, det fann faran från kalvinisterna ej
mindre än från papisterna. 1 sjelfva riksdagsbeslutet inrycktes ock en
paragraf om de faror, som genom dessa studier hotade, hvilkas
af-värjande man öfverlät åt regeringen cch presterskapet. Men några
särskilda åtgärder i frågan förspörjas dock ej sedermera5).
Af de svenska studenternas sedliga uppförande utrikes har en
’) Nemligen Medolerus, Isopædius, Olans Jonæ Gevaliensis ocli Stigzelius,
hvilken senare först tre år efter sin pröfessorsutnämning reste utrikes år 1633.
2) Se Hallenberg Gustaf Adolfs liist, II. s. 771, not. a, som anför 8 studenter;
två dylika anslag gifvas d. 15 och 25 Febr. 1614 (Riksreg. s. 269 och 444).
3) Norlin, Svenska kyrkans liist. I. 2. s. 169, not 7.
’) Kungl. Bibi., Celses saml. n. 2 in 4:o s. 75—88, är äfven af Norlin omnämdt.
s) Norlin anf. st. s. 170.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
