Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Gustaf Adolfs bortgång. Förmyndarregeringen och universitetet intill 1637. Universitetets representation på herredagarne. Kommunitetets tillstånd. Dess upphäfvande 1637. Regeringen och universitetet 1639, 1640. Axel Oxenstjernas och Johan Skyttes visitation 1637. Följder af densamma. Universitetets ställning till staden. Johan Skyttes visitationer 1638, 1639. Wallii angrepp på Schomerus. Spänningen mellan ärkebiskop Laurentius och universitetet. Johan Skyttes visitationer 1640—1644 och död 1645
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272 Förmyndarregeringen och universitetet intill lfi37.
koiumunitetet. Besynnerligare var dock, att man afslog deras redan
i sig billiga fordran, att om lönerna ej utbetalades i silfver utan i
kopparmynt, det då måtte ske efter dettas kurs. Detta hade ju Gustaf
Adolf beviljat’), men nu svarade regeringen, att »det förundrar KgL
Maj:t, att professores vilja det begära, som löper mot bela rikseus
gjorda stat...; såsom staten är gjord på svenskt mynt, så skole de
ock derefter hafva deras salaria till att bekomma utan anseende af
riksdalerns stegrande».
Man må dock ej föreställa sig, att professorerna utfingo sin lön
i lika många daler kopparmynt, som den i staten var beräknad i
silfvermynt; det hade varit en allt för skriande orättvisa. De hafva
tydligen utfått den efter den kurs på kopparmyntet, som gällde, då
Gustaf Adolf utfärdade sitt bref af d. 12 Dec. 1629 2), men de ville,
att lönen skulle utbetalas efter gällande kurs. som stod något sämre
än 1629. De förnyade om hösten 1637 sin anhållan, men utan
framgång. Regeringen svarade nemligen d. 2 November, att orsaken till
konungens ofta åberopade bref hade varit kopparmyntets fall, »som
förnämligen genom köpmännens flärd gjordes ovilligt»; ban hade funnit
det obilligt, att universitetet i 2 är för en daler silfvermynt i staten
fått blott en daler kopparmynt. Men nu sedan specien blifvit
reducerad till sex mark silfver ocb tolf i koppar och alla stater derefter
inrättade, måste det dervid förblifva, såsom regeringen redan d. 26
Juli erinrat, särskildt »emedan det är en sak af stor consequence
och felet härtill, som af någras privata nytta härrörer och ingen stat
bör reguleras efter, framdeles skall antingen af sig sjelf falla eller ju
i tid blifva remedierat». Hvad de deremot hittills öfver staten
uppburit, blef dem nådeligen efterskänkt:l).
Det var tydligen, för att ej göra ett enstaka undantag från den
allmänna löneberäkningen och ej af någon njugghet, som svaret utföll
på detta sätt. Ty ehuru en löneförhöjning skett redan 1635 med
50 daler, beviljade regeringen i samma bref, att den ytterligare
tillökning, som en och annan redan bekommit, skulle förvandlas till
ordinarie, så att fjerde teologie professorn och hvar medicus finge
500 samt alla professorerna i filosofiska fakulteten 450 daler hvar.
Till bestridande af de sålunda stegrade fordringarne på universitetets
stat och till vederlag för de Gustavianska gods, som ännu ej blifvit
inrymda, befallde regeringen kammarkollegium genom skrifvelse af
’) Se ofvan s. 237.
*) Den var 3 daler (12 mark) kopparmynt pä 1 riksdaler specie; 1 daler silfver
mynt var då lika med 2 i koppar.
3) Original i konsistorii arkiv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
