Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Gustaf Adolfs bortgång. Förmyndarregeringen och universitetet intill 1637. Universitetets representation på herredagarne. Kommunitetets tillstånd. Dess upphäfvande 1637. Regeringen och universitetet 1639, 1640. Axel Oxenstjernas och Johan Skyttes visitation 1637. Följder af densamma. Universitetets ställning till staden. Johan Skyttes visitationer 1638, 1639. Wallii angrepp på Schomerus. Spänningen mellan ärkebiskop Laurentius och universitetet. Johan Skyttes visitationer 1640—1644 och död 1645
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Universitetets representation pä herredagarne.
273
den 28 Nov. 1637 att tilldela universitetetet gods ocli kyrkoherbergen
med en sammanlagd ränta af 2,536 daler silfvermynt’). Denna summa
var vida större än som erfordrades för de ofvannämda behofven.
Förklaringen ligger deri, att regeringen efter den visitatiön, som
Oxenstjerna ocli Skytte bållit i April 1637, ocli på grund af en
universitetets hemställan rätt betydligt utvidgat antalet at’ dess lärareplatser.
Professuren i vältalighet, som i 14 är stått obesatt, och hvars lön
användts for den 1626 tillskapade professuren i etik och politik, fick
d. 26 Juli 1637 omsider en innehafvare i Matthias Mylonius, det
sedermera så ryktbara riksrådet Björnclou, under hvilket namn ban är
oss mera bekant. Samma år fick fysiken, som i 24 år varit med
den ena medicinska professuren förenad, sin egen representant i Ericus
Gabrielis Emporagrius, hvilken den 6 September utnämdes till
professor. Likaså skapades en lärareplats i moderna språk, då en Isaeus
Cujacius d. 20 September s. å. blef fransk språkmästare. Härtill
kommo de två teologie adjunktsplatser, som nu tillskapades, utgifterna
för universitetets nya vakt och åtskilliga andra stegrade anslag.
En ganska märklig begäran, som universitetet framställde i sina
begge petitioner af 1635 och 1637, men som jag hittills ej omnämt
var den att få en bestämd plats och rösträtt sig anvisad på de
offentliga riksdagarne. Ehuru någon sådan rättighet ej fans i några
offentliga stadgar omtalad, var det dock icke någon nyhet, som de sjelfva
först nu påfunnit; det var blott en gammal praxis, hvilken de önskade
få genom lagens bestämda föreskrift häfdad. Vi hafva ofvan sett,
hvilken rol professorerna spelade 1593 på Upsala möte. Under Karl
IX:s tid togo de verksam del i riksdagarne; med full afsigt sökte hau
att i den stora konflikten med Sigismund och Polen indraga alla
ständer i sin protestantiska liga till religionens och fosterlandets
försvar. Derför voro alla professorer närvarande på riksmötena i
Stockholm 1597 ocli Upsala 1598 samt tre vid ett mindre möte i
Stockholm det senare året’-). Följande året i Stockholm i Juli voro ock
tre professorer närvarande, likaså i Norrköping i Februari 16043).
’) Riksregistraturet. I en universitetets räntkamraSrarkiv tillhörig (tydligen
ni’ räntniästar Birger Rominels hand och således under seklets senare hälft skrifven)
jordebok fins s. 72 ff. en förteckning å de hemman och lägenheter, som regeringen
dels till vederlag dels till augment å staten beviljat med 1638 års räntor. Den
slutar dock å en något lägre summa, nemligen 2,458 daler 28 öre. Knapt ett år
senare d. 7 Nov. 1639 gjorde regeringen dels ändringar dels tillägg i denna
anordning, hvarigenom summan växte till 2,944 daler. Summan för Upland angifves i
Kammarkollegii bref d. 7 Nov. 1639 i konsist, arkiv, för Vestmanland har jag följt
ofvannämda jordebok.
J) Se ofvan s. 99.
3) Se ofvan s. 112.
Ups. Univ. Hin. I. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
