Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Gustaf Adolfs bortgång. Förmyndarregeringen och universitetet intill 1637. Universitetets representation på herredagarne. Kommunitetets tillstånd. Dess upphäfvande 1637. Regeringen och universitetet 1639, 1640. Axel Oxenstjernas och Johan Skyttes visitation 1637. Följder af densamma. Universitetets ställning till staden. Johan Skyttes visitationer 1638, 1639. Wallii angrepp på Schomerus. Spänningen mellan ärkebiskop Laurentius och universitetet. Johan Skyttes visitationer 1640—1644 och död 1645
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
Universitetets representation pä herredagarne. 274
Deremot var blott en professor närvarande i Stockholm i Juni 1(502,
i Upsala i Mars 1607 ’) och i Örebro November 1610 -). Det är dock
att märka, det från och med 1599 alla dessa representanter äro
teologer, hvilket är så mycket mindre besynnerligt, som nog egentliga
orsaken till universitetets representation var, att konsistoriet ännu
nästan sammanföll med domkapitlet, hvilket sedan gammalt hade
plats på riksdagen. Och i den mån, som de begge institutionerna
skilde sig från hvarandra, blef universitetets deltagande i riksdagen
svagare. Vi hafva sett, att blott en professor vanligen deri tog del
under Karls senare tid. Under Gustaf Adolfs tid, då riksdagen kläder
sig i fastare former, blifver professorernas närvaro allt sällsyntare.
I hans första riksdag i Nyköping 1611 har åtminstone Johannes
Rudbeckius och troligen Here tagit del3). På riksdagen 1617 i .Sept. i
Stockholm hafva professorer (dock okändt hvilka) sutit i
presteståndet4). Sedan har jag blott funnit två exempel, nemligen Wallius
1627 och Lenæus 1631. Under förmyndarregeringens första riksdagar
blef saken vanligare. 1633 i Mars suto Lenæus och Gestrinius i
presteståndet, 1634 Lenæus och 1635 i Mars Jonas Magni såsom
ärkebiskopens ställföreträdare; 1635 i September Laurelius i
ärkebiskopens ställe och juris professorn Joh. Loccenius ä). Det var efter
denna riksdag, som universitetet första gången begärdë en bestämd
plats på riksdagen; en särskild orsak att det skedde just då var nog
den, att i regeringsformen, som utkommit föregående år, hade
riksdagens sammansättning för första gängen blifvit bestämd, utan att
universitetet ihågkommas. Regeringen svarade emellertid härpå, att
som blott fyra stånd vore i riket, kunde K. Maj:t ej förordna någon
särskild plats bland dessa åt universitetet, men ville, när de kallades
till riksens allmänna samqväm förordna dem ett sådant ställe, som
de skulle vara belåtna med Och två år senare kallade regeringen
d. 22 Maj 1637 universitetet att sända två ombud till riksdagen (1.
12 Juni i Stockholm; detta valde d. 7 Juni Stalenus och Stigzelius
till sina representanter7). När emellertid universitetet omedelbart
härefter förnyade sin förra anhållan, bekom det ungefär samma svar.
’) Bexell, Bidrag till svenska kyrkans ocli riksdagarnes historia I, s. 51 ocli 139.
J) Johannes Rudbeckius; se hans Acta hoc est Lectiones etc. in privato Collegio.
3) Om Rudbeckius se hans åberopade acta i Nov. 1611. Att dock flere professorer
varit i Nyköping, synes af Bihanget n. 33 s. 90.
4) Bihanget s. 141.
s) För ofvan anförda uppgifter se Bexells nyss åberopade arbete, utom för
1631, som är taget ur Stiernman, Riksdagars och mötens beslut 1, s. 827.
ö) Se brefvet af d. 17 November 1637 (Bihanget s. 322).
’) Riksregistraturet och konsistorii protokoll d. 7 Juni 1637. Domkapitlet
hade redan d. 27 Maj valt Lenæus till sin särskilde representant (se dess protokoll).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
