Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Gustaf Adolfs bortgång. Förmyndarregeringen och universitetet intill 1637. Universitetets representation på herredagarne. Kommunitetets tillstånd. Dess upphäfvande 1637. Regeringen och universitetet 1639, 1640. Axel Oxenstjernas och Johan Skyttes visitation 1637. Följder af densamma. Universitetets ställning till staden. Johan Skyttes visitationer 1638, 1639. Wallii angrepp på Schomerus. Spänningen mellan ärkebiskop Laurentius och universitetet. Johan Skyttes visitationer 1640—1644 och död 1645
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284
Oxenstjernas och Skyttes visitation 16:17.
och ut; men i afseende på ordningen vid högtidliga uppträden ville
han ej nu afgifva något bestämdt yttrande ’).
Vid depositionerna sknlle »de myckna narreputserna och larvi»
ej längre brukas; särskildt borde ej depositor, dit han förde in
novi-tierna, vara iklädd någon vederstygglig mask och absolutionen borde
följa snart, efter att ban ställt några gåtor på dem. Inga cornutöl
(d. v. s. dryckesdag efter depositionerna, då novitierna aflade sina
cornua eller born,) finge längre ega rum; ej heller finge äldre
studenter oqviida de yngre med sådana ord som »penal», »kofot» m. iu.:
dylikt måste som svårare förbrytelse betraktas.
Biblioteket tarfvade åtskillig förbättring, isynnerhet hvad sjelfva
byggnaden angick; men som medel saknades, sade sig Oxenstjerna
ej vilja dermed upptaga tiden. I)ock erinrade ban, att när man en
gång toge fatt med det nya universitetshus, som vore väl
behöfligt, skulle det ske efter vederbörlig ritning och plan och i tillräcklig
skala, »ty det måste vara ansenligt som publicum iir». Till plats for
denna byggnad, som äfven skulle inrymma biblioteket, utsåg ban
tomten nedanför gamla akademin och ett stycke af kungsträdgården2),
der äfven en botanisk trädgård borde inrättas. För bättre vård af
biblioteket borde också en ordinarie bibliotekarie, som ej hade någon
annan syssla derjämte, tillsättas; likaså borde en ordinarie
bokhandlare af landets religion alltid finnas; (let skulle ej heller stå hvar
och en fritt att köpa hvilka papistiska eller kalvinistiska böcker
han ville.
Äfven kommunitetsväsendet var före, som jag nyss nämt. Vid
(less behandling yttrade Oxenstjerna, att den, som icke hade råd
att der betala veckopengar, utan droge bort för att söka skaffa
sådana, han kunde heldre vara från universitetet och taga sig något
annat tör.
Härmed var denna genomgripande ransakning afslutad. Den har
klarligen visat, med hvilket intresse Oxenstjerna följde universitetets
angelägenheter och med hvilken kraft ban förstod att ingripa här
som öfverallt. Och det skedde på ett så kärleksfullt och faderligt
sätt, att det säkerligen var ej mindre den personliga tillgifvenheten
å universitetets sida för denne fosterlandets störste son och Gustaf
Adolfs högra hand, än fruktan tör den mäktige rikskanslerens straf-
’) Thyselius II. 49. Det saknas hos Bergius.
2) 1). v. s. nuvarande lliddartorget, å hvilket då skolhuset och det förfallna
S:t Eriks kapell stodo; Kungsträdgården omfattade alla de qvarter, som nu ligga
mellan nedra Slottsgatan och Vestra Agatan; Trädgårdsgatans namn erinrar ännu
derom. 1643 skänkte Kristina trädgården till staden för att deraf uppdela
byggnadstomter. Baaz berättar, att gamla akademin skulle utbyggas i fyrkant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
