Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Gustaf Adolfs bortgång. Förmyndarregeringen och universitetet intill 1637. Universitetets representation på herredagarne. Kommunitetets tillstånd. Dess upphäfvande 1637. Regeringen och universitetet 1639, 1640. Axel Oxenstjernas och Johan Skyttes visitation 1637. Följder af densamma. Universitetets ställning till staden. Johan Skyttes visitationer 1638, 1639. Wallii angrepp på Schomerus. Spänningen mellan ärkebiskop Laurentius och universitetet. Johan Skyttes visitationer 1640—1644 och död 1645
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Universitetets ställning till staden.
287
att stå på golfvet, så mycket mer som fle vore många Here än
borgerskapet. Ty, huru många desse voro, det hade man förmärkt
sistlidne 1 Maj, då man tvang dem alla upp i domkyrkan genom att
ställa vakt för bonde- och hospitalskyrkau. Och »derför om
kärleken emot ordinem studiosum vore något större skulle borgerskapet
icke movera dem någon litern». l)e platser, som det nu ville anvisa
studenterna, voro sådana vrår, der man såg föga af presten och hörde
rakt intet. På borgerskapets yttrande, att studenterna voro deras
gäster och derför ej borde hafva några platser, svarades ganska
vackert, att det är en god vard, som låter sina gäster sitta i stället för
att stå på golfvet och att ofta bekommer man sådana gäster, för
hvilka man gerna uppstår. Så bekom Abraham gäster, tor hvilka
lian nederföll; och Gud med sitt ord och läroståndet är visserligen
som en gäst ibland oss.
En förlikning träffades dock slutligen under landshöfdingen Lars
Sparres bemedling i närvaro af rektor, domprosten, slottsfogden och
borgmästarne ’). Tvisten var dock ej härmed slut. Redan året derpå
måste konsistorium på grund af borgarnes klagomål utfärda ett
offentligt program, som förbjöd studenterna att tränga sig in i
borgarnes bänkar. Och dessa klagomål återkommo allt framgent, vanligtvis
dock riktade mot de adliga studenterna. A andra sidan grälades
inom akademistaten om deras egna platser. Teologerna voro
upp-bragta att åt de högadliga studenterna, som enligt konstitutionerna
och allas erkännande borde sitta framfor professorerna, inrymts äfven
den bänk, som fakulteten hittills halt. Adjunkterna, som blifvit
hänvisade att stå bland studenterna, ville ej gerna lemna sina förra
platser i professorsbänkarne. Skytte måste lägga sig i saken. Han skref
till konsistorium att de skulle tvingas. »Tergiversera de derutinnan,
så bruker eder myndighet att hålla dem derifrån. Och måste intet
klennneri dermed brukas»2).
En annan orsak till slitning mellan partierna var det stränga
skråtvång, som denna tid herrskade; det låg i tidens natur, att hvarje
korporation kringgärdade sig och betraktade alla utom densamma
såsom halfva fiender. Borgarne snokade misstänksamt efter alla
sådana personer, som utan burskap dock togo sig tor att drifva
borgerlig näring, och bär kommo de eget nog i konflikt med studenterna,
af hvilka mer än en födde sig af något lofligt handtverk. Den stora
fattigdomen bland studenterna kan möjligen förklara ett och annat
’) Original i Konsist, arkiv bland Procevum regni bref n. 16. Sparre liar
undertecknat och beseglat den, men ingen al’ akademi staten; vilkoren förefalla ock
temligen hårda.
2)) Original af d. 5 Maj 1637 anf. st. Månd Kanslersbrefven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
