Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Gustaf Adolfs bortgång. Förmyndarregeringen och universitetet intill 1637. Universitetets representation på herredagarne. Kommunitetets tillstånd. Dess upphäfvande 1637. Regeringen och universitetet 1639, 1640. Axel Oxenstjernas och Johan Skyttes visitation 1637. Följder af densamma. Universitetets ställning till staden. Johan Skyttes visitationer 1638, 1639. Wallii angrepp på Schomerus. Spänningen mellan ärkebiskop Laurentius och universitetet. Johan Skyttes visitationer 1640—1644 och död 1645
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288
Universitetets ställning till staden. 288
dylikt fall, meu oftast härledde sig saken troligen derifrån, att i dessa
tider af oafbrutet krig, då utskrifningarne med fruktansvärd
regelbundenhet återkommo hvarje år, skyndade mången, som visserligen
ej dyrkade muserna, att inskrifva sig vid universitetet, för att njuta
fless frihet för denna börda. Skrädderihandtverket tyckes varit med
en viss förkärlek omfattadt. Redan 1628 beklagade sig en student,
att stadens skräddare tagit från honom en röck, som han skulle
förfärdiga ät en kamrat; konsistorium förklarade, att ban måste afstå
från dylikt arbete. Aret derpå gjorde skräddaren ett dylikt beslag; det
kom till slagsmål och studenten dömdes både att böta och sitta i carcer.
Ej sällan voro dylika studenter familjefäder, hvarför konsistorium en
gång fann för godt, att under förklaring att dylikt vore K. Maj:t
misshagligt, befalla dem, att jämte sina hustrur låta mantalsskrifven sig i
staden’). Det var så mycket mera i sin ordning, som desse sysselsatte
sig med allahanda borgerlig näring. Redan 16iil klagades, att studenter
både »köpslagade och sömmade». Och 1643 d. 10 Maj måste
konsistorium formligen förbjuda studenter och deras hustrur att drifva
mångleri. I December 1645 hade man två gånger den frågan fore, hvad
man skulle göra med de gamla gifta studenterna. Man beslöt slutligen
att inkalla dem och förmana dem att söka sig någon annan lägenhet.
En af dem gaf då det klassiska svaret, att »lian nu vore en gammal
man och ej visste hvad han skulle göra, ej kunde ban bäfva sig i
sjön».
Borgerskapet nöjde sig dock ej med att antasta dylikt för visso
olagligt näringsidkande. Det vände sig äfven mot de handtverkare,
som universitetet egde laglig rätt att hafva för egen räkning-).
Mellan stadens och universitetets skräddare kom det flera gånger till
sammanstötningar. Men 1644 infunno sig borgmästare och råd
beväpnade i flen senares bostad, häktade hans mästersven och pojke
och kastade dem i »tjufve källaren»; enligt deras åsigt sträckte sig
skräddarens privilegium ej derhän, att han finge hafva biträden;
äfven till den snickare universitet utan stöd af något privilegium
anskaffat, tycktes de hafva ett godt öga. Konsistorium beklagade sig
genast lins drottningen. Det påstod, att ehuru staden af universitetet
hade ej blott stor ära utan sin egentliga inkomst, så vore dock
borgarne »dem ständigt under ögonen» särskildt genom sina orimliga
’) Konsist, protokoll il. 7 October 1G40. Norlin anför i sina Bidrag etc. s. 96
not. 185. huru i Jena det var ända till slutet af förra seklet förbjudet för student
ej blott att gifta sig. utan äfven att fürlofva sig: ja! 1773 hotade ett
öfverkonsisto-rialreskript det fruntimmer, som förlofvade sig med en student, att hon skulle med
ris afstraflas.
’) Se ofvan s. 271.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
