Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Gustaf Adolfs bortgång. Förmyndarregeringen och universitetet intill 1637. Universitetets representation på herredagarne. Kommunitetets tillstånd. Dess upphäfvande 1637. Regeringen och universitetet 1639, 1640. Axel Oxenstjernas och Johan Skyttes visitation 1637. Följder af densamma. Universitetets ställning till staden. Johan Skyttes visitationer 1638, 1639. Wallii angrepp på Schomerus. Spänningen mellan ärkebiskop Laurentius och universitetet. Johan Skyttes visitationer 1640—1644 och död 1645
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Universitetets ställning till staden.
289
privilegier. Det kunde ej se något orätt i att skräddaren hade
Inträden, och snickaren hade de tagit i stället för den byggmästare
och timmerman, hvarpå de hade privilegium. Det senare hade de
alltid med stor moderation användt, men med stadens handtverkare
kunde man ej uträtta något1). Skriften hlef kanske aldrig
framlemnar!, efter Skytte några dagar senare rådde universitetet till eftergift,
på det saken ej skulle komma inför drottningen2).
Andra tvistepunkter saknades ej. Staden såg med sneda blickar
den särskilda akademivakt, som H>.’57 inrättats. Med förargelse
förnam konsistorium år 1G4’J, att stadens riksdagsmän ämnade hos
drottningen begära en generalvaktmästare öfver både stadens och
universitetets vakt. Derom ville man ej höra talas; och det spetsiga
yttrandet fälldes, att om man Skulle kosta något på vakten, vore det
bättre, att den utökades med Hera vaktknektar, men ej med generaler.
Axel Oxenstjerna förordade dock vid sitt besök d. 28 Juni 1653 en
dylik sammanslagning; ett »cortegardie» kunde på torget uppbyggas,
der man öfver natten insatte de häktade, ty att sätta dem under
rådstufvan »det hade en annan speciem»; morgonen derpå skulle
man sedan fördela dem på stadens och universitetets häkte efter
deras stånd.
Staden ansåg sig ock förfördelad i afseende på den plats, som
dess representanter skulle vid högtidliga tillfallen intaga.
Borgmä-starne begärde derför år KJ52, att äldre borgmästare skulle få gå
före yngre professorer i processioner och dylikt, men det blef
naturligtvis under då rådande bittra stämning genast afslaget.
Man skulle väl knappast kunna tro, att gatloppsstraffet också
skulle kunna leda till ritningar mellan de lärda och de borgerliga
myndigheterna, men så har verkligen varit fallet 1(552 afgick ett bref
från Svea hofrätt till landshöfdingen i Upsala till svar på hans
klagomål, att ban ej kunde verkställa gatloppsstraffet på en tjuf, emedan
borgerskapet undandrog sig att bilda häck, anseende att deri låge
något vanärande. Hofrätten ålade honom att tillhålla borgerskapet
eller ock universitetets tjenstefolk, så mycket mer som saken vore i
det senares forum afdömdt. Borgerskapets motstånd tyckes hafva
mest berott på förargelse, att universitetet skulle vara fritaget från
saken. Det senare åter ryggade tillbaka för befallningen;
konsistorium skref genast ett bönfallande bref till Axel Oxenstjerna och
föreställde, att universitetet härigenom skulle räka i vanrykte utrikes;
utan drottningens eller kanslerns uttryckliga befallning kunde de ej
’) Allt detta efter Konsist, protok. d. 16 och 20 Nov. 1644.
’) Den 20 Nov. 1644 (original blaml kanslersbrefven i Konsist, arkiv).
Vps. Univ. Hilt. I. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
