Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Gustaf Adolfs bortgång. Förmyndarregeringen och universitetet intill 1637. Universitetets representation på herredagarne. Kommunitetets tillstånd. Dess upphäfvande 1637. Regeringen och universitetet 1639, 1640. Axel Oxenstjernas och Johan Skyttes visitation 1637. Följder af densamma. Universitetets ställning till staden. Johan Skyttes visitationer 1638, 1639. Wallii angrepp på Schomerus. Spänningen mellan ärkebiskop Laurentius och universitetet. Johan Skyttes visitationer 1640—1644 och död 1645
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skyttes visitation i Nov. 1640.
291
liga protokoll, hvilket hud dock ännu förblef en död bokstaf. Men
i öfrigt äro verkligen hans bref lätt räknade.
Redan i April 1038 jämt ett år efter förra besöket finna vi
honom åter i Upsala1). Hans första sysselsättning var att efterhöra,
om det, som Oxenstjerna året förut påbudit, också blifvit satt i
verket, hvilket i allmänhet betans vara förhållandet. Besynnerligt nog
gjordes anmärkningar mot tillsättning af teologie och juris adjunkter,
»emedan», som <let hette, »deraf kunde framdeles till äfventyrs
lätteligen komma någon vidlyftighet och oreda, der några oroliga och
insolentia ingenia kommo dertill, helst ock efter in facultate äro så
många, som kunna uti informerande göra ungdomen tillfyllest». Der
hade för öfrigt ännu ej kommit någon anordning till de nya
tjen-sternas aflönande, och universitetets inkomst förslog knappt till den
gamla staten, mycket mindre till de nya professorerna- På kanslerns
fråga om depositionen m. m. trodde sig professorerna kunna svara,
att det olämpliga i denna ceremoni vore afskaffadt; af cornutsöl och
vexationer mot novitierna hörde man loga, och der dylikt
upptäcktes, hade det blifvit vederbörligen bestraffadt. 1 afseende på
disciplinen måste de vidgå, att studenternas trots ej aftagit; dagen förut
skulle en student sättas in i prubban, men han svor att han ej skulle
gå in, förr än han finge en annan med sig. Kanslern anmärkte då,
att »den borde slås på brädet och straxt relegeras». Mot uppsigten
öfver de adliga studenterna gjorde professorerna starka invändningar
tydligen af fruktan tor en konflikt med föräldrarne.
Med särskildt intresse tog Skytte reda på föreläsningarne. I
afseende på de teologiska satte ban i fråga, om man ej vid
undervisningen i dogmatik borde utbyta Hafenrefferi Loci Communes mot
någon metodisk författare såsom Conradi Dieterici Catechesis.
Förslaget var tydligen utgånget från den nye ärkebiskopen Paulinus, ty
ban förordade det varmt. Men professurerna funno tryggast och
rådligæt att bibehålla Hafenielferus, efter han brukades utrikes, alla
studenter egde honom och med ledning af honom gjort sina studier.
Och rektor yttrade, att man ju kunde »placide ventilera» den saken
med ärkebiskopen och andra embetsbröder, litet spetsigt tillade han,
att man icke visste,, om något godt följde med en sådan förändring.
Der rädde tydligen redan en ej obetydlig spänning emellan Paulinus
och konsistorium, och ingendera parten ville se något godt i hvad
den andra framställde.
Tillbakaslagen här vände sig Paulinus mot Magiri fysik, hvilken
i hans tanke innehöll många »somnia Aristotelia et logicalia». Mot
’) Protokollet är tryckt i Bihanget il 106, s. 336—344.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
