Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Gustaf Adolfs bortgång. Förmyndarregeringen och universitetet intill 1637. Universitetets representation på herredagarne. Kommunitetets tillstånd. Dess upphäfvande 1637. Regeringen och universitetet 1639, 1640. Axel Oxenstjernas och Johan Skyttes visitation 1637. Följder af densamma. Universitetets ställning till staden. Johan Skyttes visitationer 1638, 1639. Wallii angrepp på Schomerus. Spänningen mellan ärkebiskop Laurentius och universitetet. Johan Skyttes visitationer 1640—1644 och död 1645
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
Skyttes visitation i Januari 1639.
professorenias invändning, att om (ler funnits någon bättre, skulle
de nog tagit honom, satte ban den åsigten, att man kunde ur den
heliga skrift utarbeta en fysik. Men bär inföll den nyutnämde
professorn i fysik, Ericus Emporagrius, ocli yttrade, »att eljest in
phy-sica äro många generalia och. specialia, som icke omtalas i den beliga
skrift, såsom de constitutione Illimani corporis et membroruni
varie-tate, de temperamentis etc., hvilket allt likväl är nyttigt att veta».
Frågan sköts tills vidare åt sidan.
Anatomie-professorn fick en erinran af Skytte, att ban vore
skyldig att hålla dissektioiier; hade man ej cadavera liuniana, kunde
man anatomisera canes, porcos etc. Han ville hos regeringen anhålla
om, att en anatomisal ined instrumenter blefve inrättad;
professorerna menade, att bärtill kunde man reparera S:t Eriks kapell (på
Riddartorget). — Matematici lade ban på hjertat att använda Rami
aritmetik ocb geometri och flitigt se på tillämpningen af teorierna.
På deras klagan, att alla matematiska instrumenter saknades och
måste af dem sjelfva förfärdigas, lofvade ban hos regeringen utverka
100 riksdaler till detta ändamål. — Filosofin slapp besynnerligt nog
undan denna gången kanske blott för att snart råka så mycket
värre ut.
Ej ett år hade förgått, när Skytte ånyo i Januari 1039 infann
sig vid universitetet. En af de första ocb vigtigaste frågorna som
kom på tal var den, huru universitetet skulle skydda sig i
besittningen af de gustavianska arfvegodsen, hvilka genom adelns
fordringar på lämpliga byten ofta hotades. Kanslern erinrade då först, att
regeringen nyss så betydligt ökat universitetets stat, särskildt för att
gifva ersättning för förkomna donationsgods’); de borde nu betrakta
godsen som sin ögonsten ocb med all flit bevara dem. När de
omtalade, att Johan Banér ville tillbyta sig ett gods, för att sedan
derför kunna af annan person förskaffa sig en gård ban önskade,
förmanade kanslern dem att bruka konungens donation som sin sköld,
ty eljest skulle alla godsen inom några få år vara borta eller
förbytta; de hade redan blifvit genom de föregående bytena förfördelade.
(Icke dess mindre medgaf regeringen sjelf det byte Banér begärde
genom bref af d. 3 Mars 16412). På deras klagomål, att bönderna
på de till professorerna anslagna hemmanen trycktes med
skjutsfärder ocb saltpeterpenn ingår, frågade ban, om de härpå fått något
allmänt frihetsbref. Detta kunde de nu ej påstå, men en hvar sades
hafva i sitt fullmaktsbref fått dylik frihet för sin bonde. Han rådde
’) Se ofvan s. 272, 273.
J) Original i Konsist, arkiv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
