Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Gustaf Adolfs bortgång. Förmyndarregeringen och universitetet intill 1637. Universitetets representation på herredagarne. Kommunitetets tillstånd. Dess upphäfvande 1637. Regeringen och universitetet 1639, 1640. Axel Oxenstjernas och Johan Skyttes visitation 1637. Följder af densamma. Universitetets ställning till staden. Johan Skyttes visitationer 1638, 1639. Wallii angrepp på Schomerus. Spänningen mellan ärkebiskop Laurentius och universitetet. Johan Skyttes visitationer 1640—1644 och död 1645
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Examen i November 1639.
293
då att skrifva till landshöfdingen, att dessa bönder voro icke
för-länings- utan sätesgårdsbönder.
I afseende på den magister-promotion, som lian medgifvit ock
som nu tillstundade, var kan af olika tankar med professorerna. Det
ser ut, som kandidaterna försummat att i god tid aflägga sina prof.
Skytte ville dock, att man strängt skulle hålla fast vid
konstitutionernas bud, att hvarje kandidat skulle aflägga prof genom fyra
föreläsningar och ett scriptum. Men professorerna begärde försköning
för denna gång och sökte styrka sin begäran med det egendomliga
skälet, att dekanus annars skulle lida stor förlust, emedan han gjort
allting i ordning till gästabudet. Skytte gaf slutligén vika för den
gången, men erinrade, att det vore hans plikt att tillse, det man ej
afveke en hårsbredd från konstitutionerna. Han fordrade dock, att
bestämda opponenter till kandidat-disputationerna icke skulle på
förhand utses, ty det kunde då lätt hända, att dessa meddelade sina
argumenter åt kandidaterna.
I November samma år kom Skytte åter till Upsala. Han
bevistade då den examen, som enligt konstitutionerna hvarje professor
skulle hålla med sina åhörare öfver det, som under terminen utgjort
föremål tor hans föreläsningar. I)er fins lyckligtvis ett protokoll i
behåll öfver sjelfva examen, och så illa det än i vissa stycken är
fördt, så sprider det dock ett intressant ljus öfver förhållandena’).
Det visar både, huru bela saken togs som en skolexamen och tillika,
med hvilken öfverdrifven noggrannhet, för att ej säga småaktighet,
Skytte följde och ingrep i densamma. Det bela förråder från hans
sida en viss ovilja mot somliga professorer, som synes mig kunna
förklaras ur hans och Paulini gemensamma fiendskap till allt, hvad
som smakade af Aristotelism. Och Paulinus, som då befann sig på
en särdeles spänd fot med konsistorium, hade kanske framhållit
förhållandena i en dager, som på förhand intagit Skytte mot flera af
de lärde. Det ser ut som mer än en tillfällighet, att just Fornelius
och Stigzelius, på hvilka ärkebiskopen för ögonblicket var synnerligen
uppretad, blefvo af kanslern värst behandlade.
Examen försiggick dels i gamla akademin dels på Gustavianum.
’) Protokollet för 4—8 Nov. iir tryckt i Bihanget n. 109, s. 34S—362.
Celsius liar i sitt Chron. Acad. Upsal. Ms. in 4:o, Ups. BiM. antecknat, (s. 20).
Ha-bentur Acta ejns examinin mann insius Cancellarii cunscripta fapud Cl. Al/ra.
past. in ljusdal nuper constitutum). De inklamrade orden lnüVa sedan
öfverstru-kits, hvarpå annan hand tillskrifvit il/. Wåhlin. — I Konsistorium beslöt man d.
20 Nov. 1G39 att först öfverse acta exaniinis puldici, innan de till kanslern
insändes; när vid deras behandling d. 11 Dec. fråga uppstod, om allt skulle införas, som
dä passerat, yttrade Loccenius, att det skulle lie Ii agn kanslern, att allt infördes,
»fastän det vore något acerbius .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
