Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Axel Oxenstjerna väljes till kansler 1646. Privilegiernas förbättring samma år. Drottning Kristina och universitetet. Planen till ett nytt universitetshus. Den nya staten af 1648. Axel Oxenstjernas visitationer 1647 och 1648. Målet om unge Liljehööks dråp 1648. Boecleri och Ravii inkallande. Kristinas slöseri och öfverskridande af staten. Hennes frikostiga understöd af lärde och studier. Räntmästar Chruzelii slarf. Balansen vid hans död 1653 och sakens följande behandling. Axel Oxenstjernas visitation 1653. Klagomål öfver e. o. professorsutnämningar. Kristinas sista besök i Upsala och tronafsägelse 1654. Axel Oxenstjernas död och Magnus Gabriel De la Gardies val till kansler samma år. Universitetets första beröring med Karl X Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De nya privilegierna af 1646.
315
böjer sig för honom, icke blott af vördnad, utan ock af kärlek. Och
en bel lifserfarenhets vishet talar ur hans mun. Hvem igenkänner ej
Axel Oxenstjernas egendomliga starka språk, då ban erinrar
konsistorium, som ej ville tillåta unga professorer blifva rektorer: »der
behöfves in rectore en vigor anitui, den tinnes hos de unga ofta såväl,
som hos de gamla» ’). Och hvilken godmodig, men talande erinran
ur sitt eget lif uppdrager ban ej, då ban förmanar dem till inbördes
öfverseende med anledning af försummelser hos vissa konsistorii
ledamöter. Han säger: »när regeringen stod hos pluraliteten här i riket,
måtte jag esomoftast sitta en timme eller två, förr än någon af de
andre kom; jag måtte ock stundom sitta längre efter dem att låta
göra sakerna färdiga: det skulle jag taga till godo och allt sådant
måtte consilio et modestia guberneras» -).
Oxenstjerna fick genast tilltälle att räcka universitetet en
hjelpsam hand i fråga oiu privilegiernas bekräftelse och utvidgning, hvarom
man ämnade anhålla bos den sedan två år tillbaka myndig blifna
drottningen. Fem professorer (Lenæus, Stigzelius, Loccenius, Gestrinius
och Bringius) hade af konsistorium fått i uppdrag att för detta
ändamål öfverse Gustaf Adolfs privilegier; deras förslag3) lades ock af
Kristina till grund för de tillägg i privilegierna, som hon nu utgaf.
Med detta förslag afreste Lenæus och räntmästaren mag. Chruzelius
till Stockholm. De fingo derjämte senare öfverlemna några särskilda
postidata4), i hvilka universitetet begärde dels lönetillökning
isynnerhet för teologerna och juristerna, med anledning af att alla varor nu
stegrats till dubbelt ]iris och särskildt voro i Upsala dyrare än på
något annat ställe, dels att ängen mellan ån och slottsbacken, den
s. k. Pilhagen, måtte upplåtas till humlegårdar åt professorerna, dels
att universitetet (i likhet med borgerskapet) måtte få för egen
räkning uppbära hälften af den accis, som dess medlemmar skulle
erlägga för slägt, brygd och bakning.
Den 22 December 1641 i undertecknade Kristina tvenne urkunder5)
rörande universitetet. I den ena bekräftade hon Gustaf Adolfs stora
donation af d. 31 Augusti 1624 och privilegier af d. 2ö Juni 1625
samt allt hvad hennes förmyndare för detsamma bestämt eller donerat.
’) Kons. protok. d. 28 Juni 1647 (Bihanget s. 380).
3) Kons. protok. (1. 27 Juni 1653 (Bihanget s. 405).
3) Det finnes utan dato i Riksarkivet, Acad. Upsaliensia I och liestår dels af
en ödmjuk skrifvelse til! drottningen, dels af ett formligen utarbetadt förslag i nio
punkter, som nästan fullständigt ingick i Kristinas bref; jag anmärker dess
olikheter i samband med detta.
*) Daterade d. 21 November 1646; de tinnas såväl i Rikarkivet Acad. Upsal. I,
som i Ups. Bibi.: O. A. Knös, Acta ad Hist. Acad. Upsal. fol. 151.
s) Begge tryckta i Bihanget n. 114, 115, s. 371 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
