Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Axel Oxenstjerna väljes till kansler 1646. Privilegiernas förbättring samma år. Drottning Kristina och universitetet. Planen till ett nytt universitetshus. Den nya staten af 1648. Axel Oxenstjernas visitationer 1647 och 1648. Målet om unge Liljehööks dråp 1648. Boecleri och Ravii inkallande. Kristinas slöseri och öfverskridande af staten. Hennes frikostiga understöd af lärde och studier. Räntmästar Chruzelii slarf. Balansen vid hans död 1653 och sakens följande behandling. Axel Oxenstjernas visitation 1653. Klagomål öfver e. o. professorsutnämningar. Kristinas sista besök i Upsala och tronafsägelse 1654. Axel Oxenstjernas död och Magnus Gabriel De la Gardies val till kansler samma år. Universitetets första beröring med Karl X Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3i i;
De nya privilegierna af 1046.
I den andra afgaf lion en förklaring och förbättring på
privilegierna. Den gällde i första rummet jurisdiktioneu, om hvilken säges,
att i privilegiernas femte, sjette och åttonde paragrafer finnas några
ord, som af somliga kunna annorlunda förstås och uttydas, än som
deras rätta förstånd är och konungens mening varit’). Hofrätten
hade nemligen tolkat paragraferna så, som skulle universitetets
domsrätt endast omfatta de mål, i hvilka både kärande och svarande voro
dess medlemmar 2). Drottningen förklarar nu, att alla mål, hvari en
uuiversitetsmedlem är svarande, vare sig de röra slagsmål,
skuldfordran, arfskifte3), förpliktelser, skällsord, injurier eller annat sådant,
skola inför konsistorium afdömas. Tillika får universitetet en rätt,
som privilegierna förut undantagit, nemligen att i saker, som ginge
på någons ära, men ej vore lifssaker, förvandla straffet i böter. Den
dagsresa utom staden, öfver hvilken domsrätten sträckte sig,
bestämdes nu närmare till sex mil.
Om någon under universitetets jurisdiktion hörande person atlider
och lemnar arf åt någon, som bor på annan ort, så eger staden icke
uppbära tiondepenningen af arfvet4). Om danaarf uppstår efter
medlem af universitetet, skall hälften tillfalla detsamma. Om någon,
som står under universitetets domsrätt, vanvördar rektor, konsistorium
eller professorerna eller angriper och affronterar räntmästaren, skall
han straffas etter stadslagens kouuiigabalk, 2(kte kapitlet. Derest
någon professor för ålder eller sjukdom ej kan sitt embete förestå
och dock dittills väl skött detsamma, eger ban for sin lifstid behålla
bela sin lön 5), vare sig extra ordinarie professor eller adjunkt
förordnas att upprätthålla platsen, och skall denne i så fall få bättre
underhåll än hittills. Professors enka skall med underhåll förses,
och sönerna, om de studera, hafva företräde till stipendier. Om en
gård, med hvilken någon åker följer, tillfaller professor eller
räntmästare genom arf eller köp, eger ban den besitta mot utgörande af
borgerlig tunga, derest ban icke å densamma erhållit särskildt
frikets-bref. Den 1635 gifna rättigheten att hålla vissa handtverkare
in-skärpes ånyo, blott att i stället för skräddare och skomakare nu en
snickare och en glasmästare beviljas. Till sist skänker drottningen
’) Hon hade uteslutit det i förslaget befintliga, mindre passande tillägget, att
dessa ord influtit, emedan konungens hastiga afresa och tidens korthet icke
med-gåfvo privilegiernas noggranna öfverseende. Vi hafva dock ofvan sett, att (le rätt
grundligt behandlats.
2) Konsist, protokoll d. 29 Nov. 1641.
3) Gäld och arfskifte hörde enligt förra privilegierna under vanligt forum.
4) I förslaget begärdes samma frihet för akademi person, som ärfde något från
annan ort.
5) Förut blott halfva lön enligt privilegierna af 1C25.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
