Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Axel Oxenstjerna väljes till kansler 1646. Privilegiernas förbättring samma år. Drottning Kristina och universitetet. Planen till ett nytt universitetshus. Den nya staten af 1648. Axel Oxenstjernas visitationer 1647 och 1648. Målet om unge Liljehööks dråp 1648. Boecleri och Ravii inkallande. Kristinas slöseri och öfverskridande af staten. Hennes frikostiga understöd af lärde och studier. Räntmästar Chruzelii slarf. Balansen vid hans död 1653 och sakens följande behandling. Axel Oxenstjernas visitation 1653. Klagomål öfver e. o. professorsutnämningar. Kristinas sista besök i Upsala och tronafsägelse 1654. Axel Oxenstjernas död och Magnus Gabriel De la Gardies val till kansler samma år. Universitetets första beröring med Karl X Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
Axel Oxenstjernas visitation 1047.
för svårt; han visste rlet väl, sora sjelf måste understundom »nappas
med föräldrarne» och som sett dessas egen inbördes oenighet.
För en lönetillökning åt professorerna ville ban gerna göra sitt
till, men mot de stackars adjunkterna var ban något oblid. De hade
infunnit sig hos honom med en böneskrift och besvärat sig öfver sin
ringa lön och stora arbete. »Men jag visste intet», sade ban, »af
sådant deras arbete, utan jag tänkte, att de skulle man hafva varit
stipendiarii och hafva något lautius stipendium framför de andra
stipendiaterna atque eo ad diligentiam incitarentur, non vero uxorem
et familiam alerent».
Ett halft år senare tinna vi honom åter i Upsala, der ban
uppträder i konsistorium den 29 Januari 1048. Anledningen var, att
ban såväl som drottningen bevistat den nyss (d. 26) hållna teologie
doktors promotionen. Han uttalade sin tillfredsställelse med hvad ban
om universitetet förnummit, ban gladde sig »att studierna in patria
så högt idkas, att denna akademin skall lära andra vidt öfvergå», han
ville derför ej försumma att fortsätta, hvad som så lyckligen begynts’).
Frågan om konstitutionerna ville han spara till ett sammanträde längre
fram med några deputerade af konsistorium. — I afseende på
professors tillsättning synas de hafva önskat utsträcka sin valrätt och
inskränka regeringens utnämningsrätt; han bad dem väl öfverlägga i
den saken, ty det var en benig och skarp materia.
Redan vid visitationen 1647 hade ban uttalat den önskan, att
professorerna skulle göra sitt till för utarbetande af en ny
skolordning. Brunnii anmärkning, att biskoparne kunde med oblida ögon
betrakta en dylik inblandning, affärdade ban med, att det vore ju ej
fråga om någon trosartikel eller religionstvist, hvaröfver bela
presterskapet och alla biskoparne borde sitta. Han erinrade om det utkast
till skolordning, som Stigzelius utarbetat och atlenmat i kanslit2). Nu
tog han upp saken ånyo. En borde skrifva den och de andra dervid
göra sina anmärkningar, ty »mänga hufvud gifva disputationer och intet
godt slut». Såsom svåra brister påpekade han frånvaro af enhet i
undervisningen och språkens tillbakasättande för filosofi och
matematik: äfven fann han det stridande mot landets värdighet att
använda främmande läroböcker, »Gallia tager intet ur Tyskland neque
e contra» 3).
’) Protokollet Ur tryckt i Bihanget u:r 118, s. 38!t.
2) Stigzelius hade fått detta uppdrag af regeringen d. 21 Dec. 1640 (brefvet
fins hos Tbyselius, Bidrag t. sv. kyrk. och lä ro v, liist., Stockh. 1848, s. 78).
Förslaget framleiunades vid riksdagen 1641 (Konsist, protok. d. 18 Aug. 1647.)
a) Den 21 Juli 1648 uppdrog Kristina åt Stigzelius, Loccenius, Fornelius och
Ausius att öfverse skolordningen (orig. i Kons. arkiv). Sora bekant fick den hennes
underskrift d. 7 Augusti 1649.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
