Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Axel Oxenstjerna väljes till kansler 1646. Privilegiernas förbättring samma år. Drottning Kristina och universitetet. Planen till ett nytt universitetshus. Den nya staten af 1648. Axel Oxenstjernas visitationer 1647 och 1648. Målet om unge Liljehööks dråp 1648. Boecleri och Ravii inkallande. Kristinas slöseri och öfverskridande af staten. Hennes frikostiga understöd af lärde och studier. Räntmästar Chruzelii slarf. Balansen vid hans död 1653 och sakens följande behandling. Axel Oxenstjernas visitation 1653. Klagomål öfver e. o. professorsutnämningar. Kristinas sista besök i Upsala och tronafsägelse 1654. Axel Oxenstjernas död och Magnus Gabriel De la Gardies val till kansler samma år. Universitetets första beröring med Karl X Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Räntmästar Chrazelii slarf. 338
struktion att gå efter ’). Hade man följt dess föreskrifter punktligt,
kade ej en sådan villervalla blifvit möjlig, ty enligt densamma skulle
räntmästaren icke ega försälja universitetets spannmål och räntor
utan vetskap och samtycke af inspectores ærarii; all uppbörd skulle
inläggas i räntkammaren, till hvilken dessa hade den ena nyckeln,
och alla utbetalningar ske efter staten och den längd, som inspectores
stipendiariorum uppsatt. Der fans dock ett kryphål, som lemnade
insteg for missbruk, i det att det bette: »ingen professor eller annan
stipendiarius hafver att fordra mer eller anticipera af sin lön, med
mindre att in ærario ligger någon post som utan akademins och
andre rless inkorporerades förfång mistes kan och eljest ens nöd och
tarf det så fordra kan». Och häraf begagnade Cbruzelius sig tor
att lemna sina vänner ej blott förskotter utan betydliga lån. Ocb
den skyldighet honom enligt konstitutionerna ålåg att årligen inlem na
två exemplar af räkenskaperna till rektor och de ofvannämda
inspectores, för att ett exemplar skulle i universitetets arkiv förvaras och
ett till kammarkollegium öfversändas, har ban blott en gång fullgjort,
då ban 1038 inlemnade räkenskaperna för 1635 ocb 1636 med
förklaring att de voro i kammarkollegium gillade’-). Men det var ock
första ocb sista gången han gjorde sig det besväret. Ocb så
oordentlig var ban, att ban icke ens förde vanliga böcker, utan blott
ett slags kladdar och anteckningar på lösa lappar, af hvilka slutligen
ett riktigt kaos bildades, i hvilket inan fåfängt sökte efter hans död
få ordning, tills Olof Rudbeck med sitt klara hufvud och sin
jern-vilja tog fatt på saken och med ledning af dessa spridda materialier
utarbetade ordentliga räkenskapsböcker 3). Tyvärr måste derför alla
på dem grundade slutsatser lida af en viss osäkerhet, isynnerhet der
det gäller utbetalade summor, efter Cbruzelius ganska ofta underlät
att taga qvitto, hvarför man ej alltid kan vara fullt viss, att ett
anslag isynnerhet på extra stat verkligen kommit den som skulle hafva
det till godo.
Om konsistorium och inspectores ærarii gjort sin plikt, skulle
saken kunnat i tid hejdas, men de läto år efter år torgå, utan att
räntmästaren afgaf någon räkenskap och utan att de fordrade någon.
’) Samtidig afskrift hos O.- A. Knös, Acta ad Hist. Acad. Upsal. fol. 9 (Ups.
bibliotek).
2) Konsistorii protokoll d. 15 Augusti 1038. Dessa begge räkenskaper finnas
ännu i kammararkivet.
3) 1C37 års räkenskap är 1000 uppgjord af en Olof Ewertson efter
Kammarrevisionens förslag. De följande äro uppsatta af Olof Rudbeck och i Mars 1071
inlemnade i Kammarkollegium. Vi få längre fram se, huru många, som försökte
på att utreda dem, ehuru fåfängt, och hvilka förtjenster Rudbeck inlade om saken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
