Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Jurisdiktionen. Förarbeten till nya konstitutioner. Kansleriat och prokansleriat. Det större och mindre konsistoriet. Fakultetsinrättningen. Rektorsembetet. Rectoratus illustris. Professurernas antal och vexlingar af deras innehafvare. Adjunktsinstitutionen. Öfrige tjensteman. Universitetets byggnader. Biblioteket, boktryckerit och bokhandlare. — Öfversigt, af den ekonomiska ställningen efter 1626. Professorernas löner och öfriga förmåner. Egendom och donationer. — Studentantalet. De adliga studenterna. Nationsföreningarnes uppkomst. Depositionen. Råheten och våldsamheten i seder. — Föreläsningarne. Disputationer och examina. Promotioner. De enskilda studierna. De särskilda läroämnena. Framstående lärjungar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
356
Kanslersmyndigheten.
uttalade sin önskan att få bekräfta dem. Detta hann hon dock ej
verkställa. Men ett af konsistorii första beslut efter hennes
nedstigande från tronen var, att konstitutionerna skulle inom 14 dagar
vara reviderade. Dess tanke var tydligen att genast kunna förelägga
dem för den nye konungen. Så fort gick det dock icke, ty ännu ett
år förflöt, hvarunder de gjordes till föremål för granskning från både
universitetets och regeringens sida, innan de ansågos vara i det skick,
att de den 27 Juni 1655 kunde erhålla Karl Gustafs underskrift.
Skildringen af detta förarbete måste jag fora till nästa tidehvarf
tillsammans med de nya konstitutionerna. — Något egendomligt är utan
tvifvel att se, huru man 1647 (d. 27 October) sätter i fråga, att vid
rektorsvalet begagna sig af de nya konstitutionerna, ehuru man
slutligen afstår, och huru man likaså 1651 besluter att i fråga om
konsistorii sammanträden och böter för uteblifvande taga dem till
rättesnöre.
Sin förste kansler hade universitetet fått 1622 i Johan Skytte.
Efter hans död <1. 25 Mars 1645 förflöt halftannat år, innan Axel
Oxenstjerna nämdes till hans efterträdare d. 15 November 1646.
I åtta år beklädde ban värdigheten till sin död d. 28 Augusti 1654;
före årets slut (d. 15 Dec.) var den trettiotvåårige Magnus Gabriel
De la Gardie nämd till kansler. Skyttes och Oxenstjernas
kanslers-verksamhet är inflätad i min föregående teckning, till hvilken jag här
kan hänvisa. Jag har en gång nämt, att liksom Skytte några gånger
såg sin myndighet skjuten åt sidan af regeringen i trots af lagens
tydliga bud, så gjordes äfven ett dylikt försök med Axel Oxenstjerna.
Det var mindre underligt, att så skedde, ty en hvar känner, hvilken
spänning inträdde mellan den gamle rikskanslern och den unga,
nyckfulla drottningen, som med otålighet kände hans stora anseende och
hörde hans allvarsamma, stundom kanske kärfva och förmanande ord.
Saken förhöll sig så, att 1647 blef den fjerde teologiska professuren
ledig efter Brunnius, som (1. 14 Sept. utnämts till superintendent öfver
Elfsborgs län, och den andra väntades snart bli ledig, då Stalenus
var designerad till en likartad plats i Livland. Enligt
konstitutionerna skulle först fakulteten yttra sig om lämpliga personer, derpå
konsistorium uppgöra förslag och sedan förslaget insändas till
kanslern, som jämte sitt betänkande öfverlemnade det till regeringen.
Men redan d. (5 October upplästes i konsistorium ett bref från
drottningen, att professor Schomerus i Dorpt och teol. adjunkten Karl
Lithman skulle få de begge omnämda platserna’). Professorerna
’) Concept till fullmakt för Lithman var redan d. 20 Sept., sex dagar efter
Brunnii nämnande, utskrifvet; det är i afskrift Inlagdt Lenæi bref till Oxenstjerna d. 8
October 1647 (Oxenstj. brefvexl. i riksarkivet).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
