Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Jurisdiktionen. Förarbeten till nya konstitutioner. Kansleriat och prokansleriat. Det större och mindre konsistoriet. Fakultetsinrättningen. Rektorsembetet. Rectoratus illustris. Professurernas antal och vexlingar af deras innehafvare. Adjunktsinstitutionen. Öfrige tjensteman. Universitetets byggnader. Biblioteket, boktryckerit och bokhandlare. — Öfversigt, af den ekonomiska ställningen efter 1626. Professorernas löner och öfriga förmåner. Egendom och donationer. — Studentantalet. De adliga studenterna. Nationsföreningarnes uppkomst. Depositionen. Råheten och våldsamheten i seder. — Föreläsningarne. Disputationer och examina. Promotioner. De enskilda studierna. De särskilda läroämnena. Framstående lärjungar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Professorernas löner oeli öfriga förmåner.
373
(.’bruzelius under sin adertonåriga förvaltning (1(530—1(153) blifvit
universitetet skyldig 124,(XX) daler silfvermynt, hvadan, om Chruzelius
varit en ärlig man, inkomsterna bort mer än väl räcka till att
bestrida alla utgifter äfven om Kristinas donation blifvit alldeles
indragen. Men Rudbecks beräkningar tåla säkerligen vid en betydlig
reduktion, då ban uppenbarligen ej känt en mängd utgifter, särskildt
de flesta af Kristinas extra ordinarie invigningar. Och dessa senare
i förening med Chruzelii oerhörda lättsinne hafva bragt allt i en
förvirring, som nu omöjliggör hvarje beräkning. I alla händelser kunde
det ej blifva någon egentlig svårighet att åter bringa universitetets
finanser på fötter, då det icke egentligen hade några skulder, utom
i en eller annan obetalt lön, men deremot alltid kunde påräkna
räntorna af sina gods och tionden af de anslagna socknarna.
Hufvudboken tör 1(553 års räkenskap uppställd af Verelius utvisar också
inkomster stigande till öfver 32,000 daler, hvilka, äfven efter
sedvanliga afkortningar, godt räckte att betala staten tör 11154, som der
upptages till 2(5,952 daler. Och ehuru år 1(554 Verelius beräknade
en betydlig minskning i inkomsten ’), så måtte det dock icke stått
så farligt till, eftersom Karl X vid uppgörande af den provisoriska
staten år 1(555 bestämde dess belopp till i det närmaste 2(5,000 daler.
De upprepade och ofta tryckande rubbningar, för hvilka
professorernas löner varit under Karl lX:s tid utsatta genom ändringar
eller indragningar af tiondeanslageu, hade under Gustaf Adolfs
tid upphört och voro för alltid omöjliggjorda genom hans stora
donation af 1(524, som gjorde universitetet till sin egen herre. Från
och med 1(120 hade lönerna utgått i penningar, och de löneförmåner,
som då bestämdes, förbättrades redan följande är, så att första
teologen hade 600 daler, andra och tredje samt juristerna 500, fjerde
teologen, läkarne, de tre matematici och professorn i historia 400,
de öfrige filosofie professorerna 350. Genom kopparmyntets fall
hotades dessa löner med betydligt afdrag, och jag har ofvan skildrat,
genom hvilka åtgärder konungen sökte böta detta -).
Förmyndarregeringen höjde d. 17 November 1(535 alla löner i filosofiska
fakulteten till 400 daler, och stegrade dem ytterligare två år senare (d. 2
Nov. 1637) till 450 daler, på samma gång höjande läkarnes och
fjerde teologens löner till 500 daler. Dessa förmåner måste ej varit
obetydliga, och ett samtida vittnesbörd finnes derå, i det biskoparne
’) 1654 (1. 26 Se]it. framlade Verelius ett förslag på universitetets inkomst,
som tj steg högre än 22.094 daler och således ej räckte till statens betalande.
Orsaken synes af konsistorii protokoll d. 12 Dec., der han meddelar, att årets skörd
är en tredjedel sämre än det förras, under det priserna föga stegrats.
*) Se ofvan s. 237.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
