Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Jurisdiktionen. Förarbeten till nya konstitutioner. Kansleriat och prokansleriat. Det större och mindre konsistoriet. Fakultetsinrättningen. Rektorsembetet. Rectoratus illustris. Professurernas antal och vexlingar af deras innehafvare. Adjunktsinstitutionen. Öfrige tjensteman. Universitetets byggnader. Biblioteket, boktryckerit och bokhandlare. — Öfversigt, af den ekonomiska ställningen efter 1626. Professorernas löner och öfriga förmåner. Egendom och donationer. — Studentantalet. De adliga studenterna. Nationsföreningarnes uppkomst. Depositionen. Råheten och våldsamheten i seder. — Föreläsningarne. Disputationer och examina. Promotioner. De enskilda studierna. De särskilda läroämnena. Framstående lärjungar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Professorernas löner oeli öfriga förmåner.
375
detta gjorde i inkomst är omöjligt att säga. Något kan man sluta
deraf, att Freinskeimius vid sin afresa fick i stället tor det hemman,
som han ej åtnjutit, uppbära enligt drottningens bref af d. 2(3 Juli
1651 trettio tunnor spannmål för år, hvars värde al’ konsistorium
bestämdes från 8 till 16 daler tunnan ’). Men man måste observera,
att ban nog gynnades högre än andra och att sädespriserna voro för
tillfallet ganska höga. Kristinas obetänksamma frikostighet vållade
äfven här förargelse, i det hon stundom gaf en professor
besittningsrätt å rlessa hemman, som egentligen voro till viss professur anslagna,
hvarigenom tillträdande professor kunde blifva alldeles utan.
Universitetets klagomål förmådde henne att d. 25 Februari 1(551
förklara, att ingen skulle sig understå att för framtiden komma med
dylik begäran och att de donationer i den vägen, hon redan gifvit,
skulle vara kraftlösa-). Men detta hindrade henne icke att med
karakteristiskt lättsinne d. 3 Januari 1652 ånyo försäkra förre
professor Bnmnius, att ban i trots af brefvet 1651 skulle få behålla sitt
hemman under samma vilkor som Norrköpings beslutsgods.
En annan fördel, som professorerna kunde bereda sig, var att
uttaga någon mindre del af lön i spannmål och dervid betinga sig
ett lägre pris, än det allmänt gällande. Svårhgen hafva de vågat
göra detta i större skala; så bestämde konsistorium till exempel 1652,
att ingen skulle till sitt hushåll få taga mer än 30 tunnor och 1653
blott 20. Men priset tryckte de ned till sin fördel; 1651 togo de
spannmål för 10 till 12 daler (kopparmynt = 4 till 5 dal.
silfvermynt) tunnan, ehuru de nyss satt försäljningspriset i allmänhet till
18. Och flera dylika exempel gifvas. Det skedde dock ej utan
protest. Stigzelius yttrade 1652 i konsistorium, att »den som vill hafva
bättre köp, än köpmännen gifva, ban skaffe sig K. Maj:ts bref. Jag
törs intet in perniciem et ruinam academiæ consentera till bättre
köp». Och året derpå fällde Oxenstjerna, som vi sett, skarpa ord
om ett dylikt förfarande.
Universitetets egendom var fortfarande hotad genom de
godsbyten, hvilka adeln litet emellan begärde. Konsistorium svarade
alltid, att det vore genom Gustaf Adolfs bref förbjudet att inlåta sig
häri, och att regeringen ensam egde gifva dylik tillåtelse. Denna
var dock i de flesta fall ej svår att anskaffa. Jag har omnämt, att
regeringen i Februari 1640 förbjöd dylika byten utom der den sjelf
profvade vigtiga skäl vara för banden. Universitetet ryckte då upp
’) Kons. prot. ti. 30 Juli 1651. Rågen för 1649 bestämmes till 11) daler tun
nan, för 1650 till 16.
*) Bihanget n:o 122, s. 397.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
