Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Jurisdiktionen. Förarbeten till nya konstitutioner. Kansleriat och prokansleriat. Det större och mindre konsistoriet. Fakultetsinrättningen. Rektorsembetet. Rectoratus illustris. Professurernas antal och vexlingar af deras innehafvare. Adjunktsinstitutionen. Öfrige tjensteman. Universitetets byggnader. Biblioteket, boktryckerit och bokhandlare. — Öfversigt, af den ekonomiska ställningen efter 1626. Professorernas löner och öfriga förmåner. Egendom och donationer. — Studentantalet. De adliga studenterna. Nationsföreningarnes uppkomst. Depositionen. Råheten och våldsamheten i seder. — Föreläsningarne. Disputationer och examina. Promotioner. De enskilda studierna. De särskilda läroämnena. Framstående lärjungar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376
Egendom och donationer.
sig ocli heslöt stämma den, som kommit i besittning af dess gods ’),
men någon frukt häraf kan ej skönjas. Huru Kristina 1645 inskärpte
förbudet mot dylika byten och dock sjelf året derpå öfverträdde sitt
förbud, har jag också förut omtalat. Och sedan fortgick det pà
samma sätt. Skytte och Oxenstjerna talade visserligen som kanslerer
starka ord i konsistorium om det oriktiga häri och att man borde
undervisa drottningen om rätta förhållandet, men de tillhörde den
mäktiga klass, som önskade bytena, och detta har nog bidragit till
att ofoget ej hejdades. Någon gång gjorde universitetet envist
motstånd. 1653 hade drottningen medgifvit Arvid Wittenberg att ingå
ett byte, men konsistorium-ville ej taga hvad ban bjöd, dels emedan
det var troligen för högt värderadt, dels emedan det var skatte mot
deras frälse -). När Verelius mer än en gång anmärker, att
ersättningsanbuden äro för låga, kan man icke annat än misstänka, att
den lättvindige Chruzelius vid de många byten, som gjordes på hans
tid, låtit universitetet blifva lidande. Mycket kan ock hafva berott
på, om jordeboken icke var rätt förd. Den första jordeboken af
16283) blef på Axel Oxenstjernas befallning omarbetad först 1637 och
sedan 1653; men det skedde ej ordentligare, än att Verelius 1654
(d. 27 Juni) anmärkte i konsistorium, att två heuiman voro förbigångna
och att kronans fogde alltifrån 1645 af dem uppburit utlagorna.
Kristina hade ej blott genom nya inkomstanvisningar eller
ersättning för donationsgods, som aldrig öfverlemnats, utan också
genom direkt gåfva af fast egendom förbättrat universitetets ställning.
Så erhöll det 1648 gamla biskopshuset eller stallgården med dess
tomt, 1646 hade det fått 1’ilhagen mellan slottet och ån till
humlegårdars anläggande. 1647 fick det ett stycke af Kungsängen, som
1651 af drottningen utbyttes mot iingen vid Gottsunda1). Sistnämda
är erhöll det af henne de Norrköpings beslutsgods, som Major
Renhorn innehaft och hvilka efter hans död hemfallit till kronan.
Om finansernas tillstånd är en mätare å universitetets materiella
välmåga, så kan studentantalet med skäl betraktas som ett icke
ovig-tigt uttryck för dess andliga blomstring. Vi hafva sett, att
medeltalet inskrifne studenter under de sista sex åren af Gustaf Adolfs
legering steg till 162. Under de följande 22 åren af dotterns
regering har denna niedeltalssitfra vuxit till 175. Det kan synas en
obetydlig stegring, men man måste dels besinna, hvilka krafter det fort-
’) Konsist, protok. d. 18 Nov. 1640 och 17 Maj 1641.
’) Konsist, protok. d. 13 Dec. 1653; ännu d. 8 Fehr. vägrar det, om det ej
fär allodial frälse och märkeligen bättre.
3) Anf. st. (1. 23 Maj och 18 Juni 1628.
4) Bihanget s. 388 och bref af d. 26 Fehr. 1651 i Kons. arkiv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
