Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Jurisdiktionen. Förarbeten till nya konstitutioner. Kansleriat och prokansleriat. Det större och mindre konsistoriet. Fakultetsinrättningen. Rektorsembetet. Rectoratus illustris. Professurernas antal och vexlingar af deras innehafvare. Adjunktsinstitutionen. Öfrige tjensteman. Universitetets byggnader. Biblioteket, boktryckerit och bokhandlare. — Öfversigt, af den ekonomiska ställningen efter 1626. Professorernas löner och öfriga förmåner. Egendom och donationer. — Studentantalet. De adliga studenterna. Nationsföreningarnes uppkomst. Depositionen. Råheten och våldsamheten i seder. — Föreläsningarne. Disputationer och examina. Promotioner. De enskilda studierna. De särskilda läroämnena. Framstående lärjungar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De särskilda läroämnena: teologi.
397
fessorer, ocli dess studium tyckes i viss mån hafva varit obligatoriskt.
Vid visitationen år lli!57 bestämdes, att hvarje student, livad ban än
sedan tänkte blifva, skulle höra åtminstone cn teologisk föreläsning,
och filosofie kandidaterne skulle af teologie professoren^ examineras
i trosartiklar ne’). Kristina skall ock på Loccenii råd föreskrifvit,
att ingen skulle få blifva filosofie magister, som icke 2 gånger
offentligen försvarat teologiska disputationer eller teser’-). Denna
teologiens öfvervigt stötte icke, så länge universitetet bar en
hufvudsakligen teologisk prägel, men i (len mån de andra vetenskaperna
utvecklade sig syntes detta anspråk oberättigadt. Och sedan Kristina 1651
förbjudit prestmäu att sitta i filosofiska fakulteten 3), uppstod mellan
denna och den teologiska en stark spänning. Den förra satte sig
med häftighet mot den senares rättighet att examinera filosofie
magistrarne4). Den senare åter värnade med cn viss småaktighet om
sitt teologiska monopol. Vi hafva ofvan sett, huru Stigzelius såsom
filosofie adjunkt måste indraga cn afhandling5). Utan tvifvel har
orsaken varit den, att ban vågat uppställa det kätterska påståendet,
att det icke kunde vara otillåtet att i en teologisk disputation
använda filosofiska bevis °). Så fort han blef professor upptog han ånyo
och utvecklade samma sats i en ny akademisk disputation. 1649
blef sedermera professorn och biskopen mag. Enevaldus Svenonius
förbjuden att præsidera för sin disputation »De vocatione», emedan
det vore en »teologisk materia» 7).
Oaktadt denna teologins privilegierade ställning och mängden af
studenter, som deråt egnade sig, för att sedan blifva prester, hvilket
då ännu var det egentliga målet for akademiska studier, hade dock
sjelfva studiet sjunkit betydligt. Det blef ett brödstudium, som man
skyndade att på kortaste väg komma ifrån. Ärkebiskop Paulinus,
som med all sin hätskhet mot den filosofiska etiken dock satte
bildningen högt och fördömde teologisk ensidighet, utfärdade 1640 d. 14
Maj ett ljungande program till de teologie studerande, deri han
inskärpte vigten för den blifvande presten att hafva gjort studier i
’) Bergii Förråd etc. s. 25 och Thyselii Ilaixll. etc. II, s. 47.
*) Arekenholtz, Memoires conc. Christine etc. I, s. 294 not.*
3) Bihanget 11:0 123, s. 398.
’) Kons. protok. d. 28 Febr. 1655 och Terseri bref till Stigzelius i Mars
samma år (Fant, Observat. seleetæ, I s. 125—127).
’) Se ofvan s. 251.
6) Jag känner mig böjd att antaga det den ofvan s. 251 not. 2 omtalade
afhandlingen är densamma, som han uied Drysenins såsom respondent försvarade d.
19 Maj 1027 under titel: Disputatio qucestiomm nonnuttarwn lor/icarum scitu
ap-prime necessarium expUcalionem contincns.
;) Kons. protok. d. 12 Juni 1649.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
