Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Jurisdiktionen. Förarbeten till nya konstitutioner. Kansleriat och prokansleriat. Det större och mindre konsistoriet. Fakultetsinrättningen. Rektorsembetet. Rectoratus illustris. Professurernas antal och vexlingar af deras innehafvare. Adjunktsinstitutionen. Öfrige tjensteman. Universitetets byggnader. Biblioteket, boktryckerit och bokhandlare. — Öfversigt, af den ekonomiska ställningen efter 1626. Professorernas löner och öfriga förmåner. Egendom och donationer. — Studentantalet. De adliga studenterna. Nationsföreningarnes uppkomst. Depositionen. Råheten och våldsamheten i seder. — Föreläsningarne. Disputationer och examina. Promotioner. De enskilda studierna. De särskilda läroämnena. Framstående lärjungar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
398
De särskilda läroämnena: teologi. 398
andra vetenskaper. Med harm omtalar han lojheten hos dem, som
nu studera och anse det vara nog till detta heliga embetet, »si ex
postilla ut vocaut coucionem colligere et al) aliis res methodumque
emendicari et suffurari possint». Han förbjuder att hädanefter
ordinera någon, som icke förvärfvat vanliga insigter i Latinska och
Grekiska grammatiken, Logik, Aritmetik, Rami Geometri, Fysik,
Astronomins elementer, Kyrkokalendern och Geografi. Och ordentlig
examen hölls sedan med prestkandidaterna; filosofie magistrar sluppo
examen, men skulle disputera i teologi under någon professors
praesidium ’). För att afhjelpa den olägenheten, att ilertalet af
studenterna slogo sig på politiken eller också sökte sig till skolorna i
förtid, begärde fakulteten af Axel Oxenstjerna att erhålla några större
stipendier än de vanliga för fyra teologie studiosi. Konsistorium
uttalade sig till förmån för saken och drottningen beviljade 1051 fyra
teologiska stipendier å 100 daler (= filos, adjunktslön) att
innehafvas i ett till tre år -).
Exegetiken öfvcrflyglade här som i Tyskland alldeles de andra
teologiska disciplinerna; tre af professorerna voro i detta ämne
ior-ordnade, den fjerde skulle föreläsa öfver Loci theologici eller
dogmatik och Controversiæ. Kyrkohistorien och den praktiska teologin voro
här såsom annorstädes orepresenterade. Bland dem som intagit de
teologiska lärostolarne finna vi icke vanlige män, utmärkte både som
lärare och författare. Lenæus som i trettiofyra år satt i fakulteten
utgaf ett generationer igenom efter hans död läst och värderadt
ar-bete: »I)e veritate et exeellentia Christian» religionis», han författade
äfven en Kommentar öfver Johannis Evangelium och
Apostlagernin-garne, Jonas Magni, Aristotelismens ryktbare förkämpe, gjorde sig
äfven som teolog ett namn genoiu sin »Tuba angelica», i hvilket han
framställde bibelns lära om antikrist. Laurelius skref flera
dogmatiska arbeten, som länge åtnjöto ett välförtjent anseende. Terseri
bibelöfversättning med åtföljande exeges var anlagd i så kolossal
skala, att den redan derför omöjligen kunde fullbordas. Han hann
blott ett stycke in på tredje Mose bok 3). Stigzelius, redan som
filosof ansedd för lärdom och skarpsinnighet, blef snart den förnämste
’) Domk. pro tok. d. 23 Mars 1C42 och 19 Nov. 1G45. I det förra heter det,
att. mag. A. Tollstadius examinerar i Aritmetik, O. Unonis i Logik och Retorik,
Isthmenins i Fysik, Stnlenus i Grekiska, Emporagrius i Loci commimes och
Stigzelius De justificatioue.
J) Fakult. t. Oxenst. d. 27 Sept. 1G45 (orig. Riksark. Acad. Ups. VI), Univ.-s
postulata i Juli ltifil (bland Kanslerns och Kons. skrifvelser) och Kristinas bref d.
22 Sept. 1C51 (orig. Kons. arkiv).
’) Se Wieselgren, Sveriges sköna lit. 3, s. 358.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
