Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Jurisdiktionen. Förarbeten till nya konstitutioner. Kansleriat och prokansleriat. Det större och mindre konsistoriet. Fakultetsinrättningen. Rektorsembetet. Rectoratus illustris. Professurernas antal och vexlingar af deras innehafvare. Adjunktsinstitutionen. Öfrige tjensteman. Universitetets byggnader. Biblioteket, boktryckerit och bokhandlare. — Öfversigt, af den ekonomiska ställningen efter 1626. Professorernas löner och öfriga förmåner. Egendom och donationer. — Studentantalet. De adliga studenterna. Nationsföreningarnes uppkomst. Depositionen. Råheten och våldsamheten i seder. — Föreläsningarne. Disputationer och examina. Promotioner. De enskilda studierna. De särskilda läroämnena. Framstående lärjungar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
400
De särskilda läroämnena: teologi. 400
ingen, som (let- vill synas ’), egentligen i svensk rätt, hvaremot han
föreläst öfver <le svenska lagarne, efter hvad vi förut sett. Så mycket
större höjer sig gestalten af hans embetsbroder, den lärde och
outtröttlige Loccenius, en man af ädel och fridsam karakter, som lefde
helt och hållet för vetenskapen. I vältaligheten, historien och
antiqvi-teterna, åt hvilka han hittills egnat sig, hade han redan uträttat
stora ting. De kastades icke åt sidan, derför att han nu kallades till
juridiken, men hans lagrar på det förra fältet, ehuru i sig icke
obetydliga, blekna för dem som han skurit på det senare. Han,
utlänningen, är dock den svenska rättsvetenskapens fader fullt ut så mycket
som Stjernhöök, och de män, som under Karl XI visade sin juridiska
blick och insigt genom arbetet på den nya lagen, voro bildade i hans
skola. Ehuru professor i romei-sk rätt, hvarför ock hans föreläsningar
och (lisputationer mest rörde sig kring detta ämne, vände han sig
dock med lågande ifver till sitt nya fosterlands såväl rättshistoria,
som gällande lagar. Mot slutet af Kristinas regering utkommo hans
epokgörande arbeten, Synopsis juris Sveo Gothici och Lexicon juris
Sveo Gothici, förutom Hera andra smärre.
Äfven i statsrätten har han arbetat’-), ehuru detta ämne
egentligen hörde under professuren i etik och politik, som Bringius och
Ljung innehade. Det var ett område, på hvilket äfven andra än
jurister försökte sig. Teologen Lenæus hade 1G33—1(141 i
akademiska (lisputationer skrifvit »De jure regio» och detta med en skärpa
och frihet i uttrycken, som måste förvåna:l). Samma år ban blef
ärkebiskop (1647), utgaf ban början till detta arbetes andra del, som
handlade om åtskillnaden mellan den borgerliga och kyrkliga
myndigheten, i hvilken den senares oberoende af den förra så starkt
betonades, att boken blef, om också icke offentligen, så dock enskildt
förbuden 4). — Folkrätten fick omedelbart efter tidehvarfvets slut en
tillfällig representant, då Karl X i Juli 1655 nämde Petrus Gavelius
till e. o. professor i detta ämne.
De medicinska studierna voro mindre lyckligt lottade5). Af
fakultetens begge professorer sysselsatte sig Chesuecopherus, som jag
förut nämt, icke alls med medicin utan med fysik, och Franck arbe-
’) Se Lidén, Cutalogus dispntationum etc.
’) Den första af hans »politicarnm dissertationum syntagma» àr 1044 handlar
"De rcpnhlicn ordinanda».
3) Wieselgren, Sveriges sköna» literatur, 117, s. 2f>9.
4) Stiernman, Bild. Svio Gotliica II, s. 283.
") Der i det följande icke särskild källa anföres, lmr jag följt T. Ilvassers
program vid med. doktorspromotion 1841 (tryckt i Valda skrifter af I. Hvasser,
II, s. 55 ff).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
