Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Jurisdiktionen. Förarbeten till nya konstitutioner. Kansleriat och prokansleriat. Det större och mindre konsistoriet. Fakultetsinrättningen. Rektorsembetet. Rectoratus illustris. Professurernas antal och vexlingar af deras innehafvare. Adjunktsinstitutionen. Öfrige tjensteman. Universitetets byggnader. Biblioteket, boktryckerit och bokhandlare. — Öfversigt, af den ekonomiska ställningen efter 1626. Professorernas löner och öfriga förmåner. Egendom och donationer. — Studentantalet. De adliga studenterna. Nationsföreningarnes uppkomst. Depositionen. Råheten och våldsamheten i seder. — Föreläsningarne. Disputationer och examina. Promotioner. De enskilda studierna. De särskilda läroämnena. Framstående lärjungar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
401 I)e särskilda läroämnena: medicin.
tade mest med naturvetenskaperna, egentligen i botaniken. För att
afhjelpa bristen, tog man efter Cliesnecopheri död (1635) till professor
den femtionioårige för sin lärdom ryktbare utlänningen Petrus
Kir-stenius från Breslau, hvilken följt Axel Oxenstjerna till Sverige såsom
hans lifmedicus. Han var dock mera filolog än läkare. 1 de
orientaliska språken ansågs han vara bland sin tids störste kännare, och
regeringen har deraf begagnat sig ’). Hans linguistiska insigter sägas
hafva omfattat 26 särskilda språk. I Upsala anlade han ett
orientaliskt tryckeri, som Kristina efter hans död inlöste och sedan skänkte
åt professor Ravius. üet var kanske riktningen af hans språkstudier,
som gjorde, att ban med förkärlek omfattade den arabiska medicinen,
hvilket ej kunde lända hans läkareverksamhet till fromma; sjelf bar
han en gång förklarat sig höra till Paracelsi, icke till Galcni skola’-).
Efter Kirsteni död 1640 var Franck i åtta år ensam ansvarig
för de medicinska studierna. Detta förklarar till en del deras förfall,
ehuru Franck sjelf icke heller uppbjudit alla sina krafter för att göra,
hvad göras kunde. Ty, ehuru en man af lifligt och verksamt sinne
samt begåfvad med goda kunskaper, tyckes ban hafva föga intresserat
sig för den rena medicinen, utan egentligen arbetat på de
naturvetenskaper, som lågo den nära. I botaniken ocb farmakologin har
han särskildt lemnat ett hedrande namn efter sig;l), och
apoteksväsendet i Upsala sattes genom hans föranstaltande unrler noggrann
kontroll. Men på öfriga områden bar hans förkärlek för det
mystiska fört honom på åtskilliga afvägar. Såsom en äkta paracelsist skref
ban en afhandling »De principiis constitutivis lapidis philosophicæ».
Anatomin deremot, som också var ett af hans läroämnen, blef alldeles
försummad. Redan tidigt höjdes klagomål häröfver och Franck lofvade
hålla dissektioner4), men deraf blef ingenting, ehuru han erhöll
penningar att inköpa instrumenter och Kirstenius lofvade sitt biträdeä).
Både Oxenstjerna ocb Skytte påminde, men förgäfves. Franck, häruti
understödd af öfrige professorer, skyllde på, att ban måste först
genom ett kungligt mandat skyddas mot onda menniskors tungor; mera
sanning låg väl i hans påstående, att ban behöfde slottsfogdens
biträde, för att åtkomma något kadaver. Han skall verkligen slutligen
’) Den 22 Nov. 1637 öfversänder regeringen den Krimske Czarens bref att af
lionom uttolkas (Riksreg:t).
2) Vid examen (1639 Bihanget s. 360).
3) Hans Specnlum botanicum är väl bekant, men han har dessutom efterlemnat
föreläsningar i Botanologi från 1640, 1641, hvilka af adj. Fristedt komma att i en
särskild monografi behandlas.
4) Konsist, protok. d. 20 och 29 Juli 1631.
») Anf. st. d. 9 och 20 Nov. 1639.
Upt. Univ. //ill. I. 21!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
