Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Jurisdiktionen. Förarbeten till nya konstitutioner. Kansleriat och prokansleriat. Det större och mindre konsistoriet. Fakultetsinrättningen. Rektorsembetet. Rectoratus illustris. Professurernas antal och vexlingar af deras innehafvare. Adjunktsinstitutionen. Öfrige tjensteman. Universitetets byggnader. Biblioteket, boktryckerit och bokhandlare. — Öfversigt, af den ekonomiska ställningen efter 1626. Professorernas löner och öfriga förmåner. Egendom och donationer. — Studentantalet. De adliga studenterna. Nationsföreningarnes uppkomst. Depositionen. Råheten och våldsamheten i seder. — Föreläsningarne. Disputationer och examina. Promotioner. De enskilda studierna. De särskilda läroämnena. Framstående lärjungar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
402
I)e särskilda läroämnena: medicin.
hafva hållit dissektioner, men sannolikt hafva de ej varit många.
Utan inflytelse hafva de dock forvisso icke varit, såsom Hvasser
anmärker, ty Olaus Rudbeck och I’. Hoffvenius, begge sedan kände
anatemer, voro Francks lärjungar.
För att afhjelpa bristen på personer, som egnade sig åt medicinen,
hvartill 011 af professorerna sjelfva 1627 sagt orsaken vara att söka
i den ringa förtjenst, som läkarekonsten skänkte sina idkare, blefvo
1639 tio af stipendierna bestämda enkom för medici, med vilkor dock
att de förbundo sig att dermed fortfara och icke, när dem behagade,
löpa derifrån. Franck klagade visserligen följande år öfver vilkoret,
som ej pålades andra stipendiater, men Rudbeck har i en senare tid
vittnat om behofvet af dylika garantier’).
Bedröfligt stod det sannerligen till under de år, som förflöto
efter Kirstenii död. Det var då som Skytte af ovist nit höll på att
göra den fransyske språkmästaren Stocade till professor, efter hvad
jag förut berättat-), hvilket dock lyckligen afböjdes. Mannen måtte
haft försänkningar på högre ort och lyckats ställa sig väl, ty sjelfva
Axel Oxenstjerna hörde sig 1647 ånyo före, om de ej ville antaga
Stocade. Man vägrade ånyo, och Franck var nog slug att insinuera,
att Stockade skulle kommunicerat både hos papister och kalvinister3).
Det var tydligen önskan att skaffa in en skicklig kirurg och praktiker
i fakulteten, som föranledt Oxenstjernas inblandning; lian hade redan
1643 d. 3 Februari i konsistorium erinrat om behofvet af att hafva
»en sådan medicus som icke allenast kunne discurrera och disputera
om causis morborum etc. utan ock practisera ocb vända sin hand
till att förtaga och hindra dem». Samma önskan förde Skytte till
en åtgärd, som hotade universitetet med en ännu störde fara. I
samråd med konsistoriet hade han 1642 beslutit att bedja Adler Salvius
skaffa »en excellentem medicum». Om hösten samma år kom hans
egen son Johan hem ocli hade med sig fransmannen Durietz från
Ärras, hvilken hade stora rekommendationer af Grotius, Salvius m. 11.
Utlänningen var en man med bildning ocb talanger, men ej fri från
charlatanen 4). Skytte sjelf var alldeles intagen i honom och yttrade,
att han var »in omnibus medices facultatis partibus ad miraculum
usque versatus, acutissimus philosophus et extemporali facundia
’) 1GG7 d. 8 Januari skrifver lian till M. G. De la Gardie, att det skick är
rådande, att stipendiater inskrifva sig i diverse vetenskaper, utan att om dem
bekymra sig, ocli när stipendiet är slut, »äro de prester och hafva läst i scientier, som
de hafva nutit stipendium före, så mycket som krukan». (Riksark. Acad. Ups. XIII).
2) Se ofvan s. 310.
3) Bihanget s. 384, 387.
4) Jfr ofvan s. 311, hvad han utlofvade för stora ting.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
