Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Jurisdiktionen. Förarbeten till nya konstitutioner. Kansleriat och prokansleriat. Det större och mindre konsistoriet. Fakultetsinrättningen. Rektorsembetet. Rectoratus illustris. Professurernas antal och vexlingar af deras innehafvare. Adjunktsinstitutionen. Öfrige tjensteman. Universitetets byggnader. Biblioteket, boktryckerit och bokhandlare. — Öfversigt, af den ekonomiska ställningen efter 1626. Professorernas löner och öfriga förmåner. Egendom och donationer. — Studentantalet. De adliga studenterna. Nationsföreningarnes uppkomst. Depositionen. Råheten och våldsamheten i seder. — Föreläsningarne. Disputationer och examina. Promotioner. De enskilda studierna. De särskilda läroämnena. Framstående lärjungar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
403 I)e särskilda läroämnena: medicin.
cumulatissimus». Men i stället for att komma till Upsala stannade
han i Stockholm som Kristinas lifmedicus, ocli Skytte fann för godt
att låta studenterna i stället resa till hufvudstaden. Det var icke
nog härmed. Universitetet fick släppa till stipendier för dessa studier
i Stockholm och sålunda betala en åtgärd, som hotade det med
verklig skada. Till och med böcker från universitetsbiblioteket måste
öfversändas till främlingen att af honom användas vid hans
föreläsningar. Hans motståndare visste dock att röra vid den rätta
strängen; de läto förstå, att Durietz vore af den papistiska religionen och
skrefvo härom till sjelfva rikskanslern 1). Och så häfdes denna fara.
Axel Oxenstjerna hade med misshag sett den lediga medicine
professorslönen användas till resestipendier, och det var nog hans
verk, att astronomie professorn Olaus Martini Stenius intog Kirstenii
förra plats i Juli 1648. Denne hade icke tagit någon medicinsk grad
eller på något sätt dokumenterat sig; hans enda rekommendation
synes hafva varit, att ban studerat något under Durietz i Stockholm.
I öfrigt egde ban ett godt och klyftigt hufvud, var en stor
disputa-tor’-) och anses hafva varit cartesianismens förste anhängare i Upsala.
Men han befattade sig mindre med medicinen, än med astronomin,
filosofin ni. il. vetenskaper:1), och han var så likgiltig för sitt nya
kall, att han icke brydde sig om att fara ut och studera anatomi,
ehuru lian fått både tjenstledighet och respengar. Hans största fel
var som Hvasser säger, att han stod i vägen för en skickligare, Sven
Bröms, som man utsändt i förhoppning att i honom utbilda en duglig
lärare. Häri bedrog man sig icke. Bröms, som afslagit anbudet om
en auatomie professorsplats i Neapel, återkom hem och nämdes fi. 30
Mars 1652 till professor i medicin i Upsala och e. o. lifmedicus lios
drottningen. Så behöflig än denna förstärkning borde varit, blef den
dock föremål för de andras förargelse och klagomål, ty någon tredje
medicine professur fans ej i staten, och fullmakten medgaf Bröms
att passa på konsistorium och kateder, så mycket honom lyste.
Konsistorii föreställningar hos drottningen medförde dock, att Bröms 1653
flyttade till Upsala och öfvertog professuren, hvilken ban dock åter
inom tvenne år lemnade.
’) Kons. protokoll d. 27 Mars 1644 ocli Behrns bref till Axel Oxenstjerna
d. 2 April 1644 (Iliksark. Oxenstj. brefvexl.).
2) Det är en välbekant anekdot, att dä professorn i logik, Olaus Uuonis, en
gång fråu katedern såg, huru Stenius kom vandrande gängen uppför, ban vällde sig
till åskådarne ocli yttrade: monocuhus venit, auditorer fundile preces.
3) Bröms påstod, att Stenius efter sin utnämning fortsatt att in på våren 1649
"demonstrera et supputera planetarum motus och proponera eclipsigraphiam» (kons.
prot. d. 22 Maj 1655).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>