- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Första delen. 1477-1654 /
404

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Jurisdiktionen. Förarbeten till nya konstitutioner. Kansleriat och prokansleriat. Det större och mindre konsistoriet. Fakultetsinrättningen. Rektorsembetet. Rectoratus illustris. Professurernas antal och vexlingar af deras innehafvare. Adjunktsinstitutionen. Öfrige tjensteman. Universitetets byggnader. Biblioteket, boktryckerit och bokhandlare. — Öfversigt, af den ekonomiska ställningen efter 1626. Professorernas löner och öfriga förmåner. Egendom och donationer. — Studentantalet. De adliga studenterna. Nationsföreningarnes uppkomst. Depositionen. Råheten och våldsamheten i seder. — Föreläsningarne. Disputationer och examina. Promotioner. De enskilda studierna. De särskilda läroämnena. Framstående lärjungar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

404 De särskilda läroämnena: matematiska vetenskaper.

Ett särskildt bevis på att studierna lågo nere bar man i det
ringa antalet af åhörare. Det har aldrig stigit öfver 10 (hvilket
Kirsten ius hade), men stundom varit nere på två; stundom kanske
alldeles saknats ’). En ny tid är dock under ingång. Bland namnen
på Francks lärjungar möta vi Petrus Hoffvenius och Olof Rudbeck,
begge stora namn i universitetets historia. Den senare hade redan,
såsom jag förut, skildrat, genom upptäckten af de lymfatiska kärlen
och deras förevisande 1652 för drottningen och hennes hof väckt de
mest glänsande förhoppningar.

De matematiska vetenskaperna representerades äfven under hälften
af Kristinas regering af samma tre lärare som förut, nämligen
Gestri-nius, Martinus Nycopensis och Martinus Stenius. Efter den sistes
död 1044 trädde sonen Olaus Stenius in i hans professur. När ban
dock fyra år senare öfvergick till medicinska fakulteten, öfvertog
•Martinus Nycopensis hans professur i astronomi, hvarpå Benedictus
Hedræus 1649 utnämdes till den lediga professuren i mekanik.
Lärostolen i matematik stod efter Gestrini död 1648 ledig i tvenne år, tills
Johannes Buræus 1650 kallades till densamma. Samme författare, jag
förut åberopat2), säger om Gestrinius, att den mängd af arbeten, som
under hans auspicier sågo dagen, vittna fördelaktigt om det nit, hvarmed
ban verkat för sin vetenskap, och att i betraktande af den allmänna
okunnighet, som vid hans tillträde till sitt lärarekall rådde vid
universitetet, måste man tillerkänna honom stora förtjenster om de
matematiska studierna i vårt land. Hedræus var den förste, som för
anställande af astronomiska iakttagelser uppförde ett litet observatorium
i Upsala på höjden af den s. k. Hundbacken i hörnet af S:t Johannis
och öfra Slottsgatorna. Genom Kristinas frikostighet hade han blifvit
satt i stånd att anlägga en mekanisk verkstad. Den nyss anförde
författaren säger, att de under Hedræi inseende förfärdigade
instrumenten för sin tid voro af utmärkt beskaffenhet och att ett arbete,
som ban sex år före sin professorsutnämning tryckte i Leyden3),
oaktadt sina brister intager en högst framstående plats bland
samtida arbeten, hvad klarhet och tydlighet angår, och att man med
hänsyn till det ofullkomliga beteckningssättet och de ringa
hjelpmedlen i öfrigt icke kan annat än med aktning betrakta de resultat

’) Efter Album publicorum examinum i kons. arkiv. En lucka i examen kan
betyda blott, att professorerna ej examinerat, men när Francks namn ej förekommer

i fyra på hvarandra följande år, 1643—1646. måste det betyda, att studiet låg nere.
Jfr. Olof Rudbecks ord 1659 i sitt bref till M. G. De la Gardie, att förr än han
kom i fakulteten, har ej varit 1 eller 2 studiosi medicin», hvilka ökats till 15, sedan
ban håller tre kollegier om dagen (Bergius om Stockholm s. 131).

2) Dahlin, Bidrag till do Mat. vet. hist. s. 115, 116, 121 och 124.

3) Nova el accurala Astrolabü Geomelrici structura, 1643.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/1/0418.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free