Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Jurisdiktionen. Förarbeten till nya konstitutioner. Kansleriat och prokansleriat. Det större och mindre konsistoriet. Fakultetsinrättningen. Rektorsembetet. Rectoratus illustris. Professurernas antal och vexlingar af deras innehafvare. Adjunktsinstitutionen. Öfrige tjensteman. Universitetets byggnader. Biblioteket, boktryckerit och bokhandlare. — Öfversigt, af den ekonomiska ställningen efter 1626. Professorernas löner och öfriga förmåner. Egendom och donationer. — Studentantalet. De adliga studenterna. Nationsföreningarnes uppkomst. Depositionen. Råheten och våldsamheten i seder. — Föreläsningarne. Disputationer och examina. Promotioner. De enskilda studierna. De särskilda läroämnena. Framstående lärjungar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De särskilda läroiimnena: filosofi.
405
han ernådde. — Att astrologin ännu egde anhängare har läsaren
sett af den skildring som jag förut gifvit af Stigzelii angrepp på
densamma 1632 och Schomeri förs » ar derför under samma och följande
år’). Kristina hade 1652 hemställt till universitetet, om det ej vore
lämpligt att trycka Forsii fysik, ej minst derför att den vore på
svenska författad, men i konsistorium yttrade sig professorn i ämnet,
Isthmenius, starkt deremot. »Hvar annan termiuus, res ipsa och
me-thodus borde alldeles corrigeras» ’-). Huru Isthmenii företrädare
Em-poragrius år 1638 tillbakavisade ärkebiskop Paulini angrepp på Magiri
fysik, emedan den innehöll många »somiiia Aristotelica» och densammes
förslag att efter den heliga skrift utarbeta en fysik, har jag fornt omtalat.
I det filosofiska lägret hade Aristotelismen, oaktadt
konstitutionerna uttalade sig för Ramismen och Skytte i tid och otid upphöjde
den senare och nedsvärtade den förre, vunnit ett afgörande
herravälde. Stigzelius, professor i logik 163U—1640, förde dess talan med
skicklighet och ifver, understödd af iiriugius, hvilken från 1626 till
1648 innehade lärostolen i etik och politik, Strengnäsbiskopen
Paulinus, Aristotelismens oförsonlige motståndare, kunde icke underlåta
att år 163(5, då ban utgaf sin Historia Aretoa, i densamma gifva
sina filosofiska vedersakare hätska sidohugg 3). Och så fort ban blef
ärkebiskop förenade ban sina ansträngningar med Skyttes för att
befordra Ramismen. Vi hafva sett, med hvilken bitterhet begge
behandlade Stigzelius i examen 163!) och hum Skytte i Nov. 1640 i
ett till ungdomen riktadt glödande tal utmålade Aristotelismen på
värsta sätt och vid den samtidiga visitationen lade professorerna på
hjertat att ined en Ramist fylla professuren, som stod ledig efter
Stigzelii förflyttning till teologiska fakulteten. Utan tvifvel hafva
filosoferne i detta motstånd mot kanslerns och prokanslerns starka
ansträngningar känt sig ega ett stöd i vissheten oui, att Axel
Oxenstjerna satte Aristoteles högt, såsom han sjelf öppet sagt vid 1637
års visitatioii.
Ett väsendtligt och högst förderfligt drag i de filosofiska
studierna var den ensidigt formella utveckling de småningom togo. Det
var ett arf från skolasticismens dagar, från hvilket den Aristoteliska
filosofins anhängare icke kunde göra sig fria. Den öfverdrifna
betydelse, som man fäste vid dialektiken, ocb den ifver, med hvilken öf-
’) Se ofvan s. 250 och s. 300. Bland Staleni Thcoreiuata, tryckta 1628, är
ett som starkt försvarar astrologin.
2) Kristinas bref d. 24 Mars 1652 (kons. arkiv) och kons. prot. d. 16 Febr. 1653.
3) Han talar om dem guoe . . . non jniclet. Dei ex lege et ethica Aristotelix
novnm eliaos Samaritanivum (parum aben t, guin Sathanivwm diccrem) covßcerc
(lib. II. cap. 55 s. 124).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
