Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
det vill icke kunde vara så nödigt, att bönderna i Gamla Upsala
finge höra Virgilius, eller de i Näs "Bereshit Bara Elohiin" eller de
i en annan socken "praedicnmenta." Till en början kunde dock
vara klokast att icke röra vid teologernas präbenden, utan endast
indraga sådana, som innehades af professorer i filosofiska fakulteten.
Man var icke i Upsala oförberedd på ett upptagande af
konstitutionsarbetet. En revision hade påbegynts redan under Axel
Oxenstjernas kansleriat och fört till ett förslag,1 som sedan varit
föremål för en granskning i Stockholm af en ny kommission,
bestående af tre universitetsmän, två kyrkans män och tre statsmän,5
ehuru saken ej kom längre i Kristinas tid. Hennes tronafsägelse
väckte helt naturligt vederbörandes uppmärksamhet på vikten af att
saken ej längre uppsköts, och föga mer än 14 dagar efter denna
tilldragelse beslöt konsistoriet (d. 27 juni 1654), att alla fakulteter
skulle ofördröjligen revidera förslaget. Detta har väl antagligen
skett af alla, ehuru man nu endast äger i behåll de anmärkningar,
som den filosofiska fakulteten framställde under sin i november
företagna revision.3
Det var d. 3 januari 1655 som De la Gardie infann sig i
konsistoriet. Förhandlingarna om de stora frågorna fortgingo sedan
till och med d. 11, ehuru med afbrott för d. (i och 7, hvarunder
kanslern reste öfver till sitt slott Venngarn. Konstitutionerna togos
ej före förr än på eftermiddagen d. 5, men från och med den 8
höllos sessioner härom både för- och eftermiddagar, hvarvid såväl
de gällande konstitutionerna af 1626, som det Oxenstjernska
förslaget genomgingos. Tyvärr har man sig icke något närmare bekant
om hvad som då debatterades, ty protokollen tiga fullständigt om
förloppet, hvilket kanske förklaras af kanslerns varning i sessionen
d. 5 för att låta något häraf komma utanför konsistoriets väggar;
med sin vanliga öfverdrift i uttrycket sade han sig fasa för följderna
af en dylik oförsiktighet. Vid afresan befallde han, att de nu
fattade besluten skulle utan vidare förändring sammanarbetas till ett
belt, men att konsistoriet tillika skulle äga att i dettas bräddar
anteckna, om några ytterligare förändringar syntes det nödiga, hvil-
1 Del 1. s. 355.
’-’ Enligt konsist, protokoll d. 5 jan. 1G55.
" Fakultetens anmärkningar, skrifna med Scheffer! haml och åtföljda
af prokansleren Arkebiskop Lenæi egenhändiga tillägg finnas i Ups. Bibi.
U. 55. Anmärkningarna äro ej synnerligen märkliga, utom däri att de
blotta den starka obenägenheten att tillerkänna något företräde för den
teologiska fakulteten och ändock tillika bära vittnesbörd om en ganska
begränsad uppfattning hos filosoferna själfva at’den vetenskapliga
forskningsfrihetens betydelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
