Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
bägge ombud, som konsistoriet d. 7 mars utsåg för att föra dess
talan i hufvudstaden vid konstitutionernas ytterligare behandling,
teologen J. E. Terserus och historiarum professorn E. Figrelius,
medförde därför äfven från sina respektive fakulteter särskilda
skrifvelser i examensfrågan.1
1 Stockholm fingo teologerna genast ett gifvet üfvertag.
Terserus, som personligen stod synnerligen väl hos kanslern, hade ock
vetat begagna tiden. Han var redan d. 8 mars i Stockholm och
skyndade att gifva kanslern del af stridsfrågan, hvilket naturligen
skedde i en för teologerna gynnsam belysning. Den skrifvelse som
han från sin fakultet medförde var klokt nog affattad med mycken
moderation, men underlät ej heller att vederbörligen framhäfva, att
den filosofiska fakultetens yrkande egentligen innebar ett försök att
öfverändakasta ett af kanslern själf motiveradt beslut. Detta
skickliga berörande af något så ömtåligt som den höge förmannens
myndighet gjorde sin verkan. Den fåfänge De la Gardie var särskildt
känslig för en dylik insinuation. Han fattade eld och påstod rent
af, att beslutet om den nya examen var fattadt af kunungen i senaten
(något som man med skäl kan betvifla); han lät i vredesmod så
häftiga uttryck undfalla sig, som att Fornelius borde afsättas och att
Figrelius gjorde bäst i att alldeles hålla inne med sitt uppdrag.
Under sådant förhållande var det omöjligt för den sistnämnde, att
uträtta något, så mycket mera som den filosofiska fakultetens
skrifvelse var affattad i långt ifrån lyckliga uttryck, och det hjälpte
ingenting, att fakulteten, troligen efter underrättelsen om kanslerns
missnöje, skyndat att sända Figrelius till hjälp den af De la Gardie
högt värderade Johannes Schefferus. Bägge motverkade också sin
egen sak genom att oupphörligt framhäfva, att under förslaget låg
egentligen teologernas anspråk på öfverhöghet vid universitetet.
Och det var för sent, när de omsider, sedan de fått ögonen öppna
för situationen, började tala om kompromiss i den form, att i
stället för den föreslagna examen skulle träda ett intyg, att den
studerande besökt två teologiska föreläsningar, hvaraf den ena i
dogmatik. Terserus själf tyckes ej hafva varit alldeles obenägen för
ett tillmötesgående i dylik riktning, men de vid riksdagen
närvarande biskoparne höllo så mycket starkare på saken i de
konferenser, som höllos mellan dem och universitetets representanter, och
’ Bägge daterade d. 7 mars 1655 (orig. i It. ark). Den teologiska
fakultetens skrifvelse iir tryckt bos K. Holm etc. s. 374. Af filosofiska
fakultetens finns ännu ett original i Ups. Bilil. U. 55 eget nog dateradt d. 1 mars,
A hvilket äfven finnes Figrelii underskrift, som saknas å Stockholms
exemplaret. A Upsala exemplaret är antecknadt, att Figrelius reste d. Si mars.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
